Förbättra förutsättningarna för kompetensutveckling

I samhällsdebatten generellt såväl som bland arbetsmarknadens parter lyfts frågan om kompetensutveckling ofta och intensivt. Alltifrån matchningsproblematik till försvinnande och skapande av nya yrken diskuteras. Dessa perspektiv är centrala, men tyvärr är det alltför vanligt att man glömmer ett avgörande perspektiv, nämligen kompetensutveckling i det vardagliga arbetslivet.

Det är allmänt känt att arbetslivets föränderlighet gör det nödvändigt för tjänstemän att uppdatera sin kompetens kontinuerligt under hela arbetslivet. Anpassningar av utbildningssystemet är givetvis viktiga åtgärder, men det är långt ifrån tillräckligt.

Även arbetslivet måste anpassas för att kompetensförsörjningen ska kunna upprätthållas, såväl kortsiktigt som långsiktigt. Det innebär konkret att strategier och metoder måste utvecklas, och att kompetensutveckling i organisationers vardagsliv integreras som en naturlig del i övrig verksamhet.

Strategier och metoder för kompetensutveckling måste utvecklas och integreras som en naturlig del i organisationers vardagsliv

Fungerande kompetensutveckling kräver ansvarstagande från alla berörda. Unionen och de svarande tjänstemännen (1505 personer) i en nyligen släppt undersökning är eniga om att ansvaret för kompetensutveckling på jobbet delas av arbetsgivare och anställda.

Arbetsgivare ansvarar för strategisk planering, för att kompetensutvecklingen som genomförs är relevant för verksamheten och för att organisera så att den kan genomföras i praktiken.

Medarbetare ansvarar för att engagera sig i sin kompetensutveckling, och för att ta ansvar för att genomföra den på bästa sätt.

Arbetsgivare och arbetstagare har delat ansvar för kompetensutveckling

Så; hur fungerar det här i praktiken? I en nyligen släppt rapport visar Unionen att det finns mycket som behöver förbättras. Kompetensutveckling är viktig för alla, men fyra av tio tjänstemän har inte genomfört någon kompetensutveckling de senaste tolv månaderna.

4 av 10 tjänstemän har inte genomfört någon kompetensutveckling de senaste tolv månaderna

Fler än hälften av tjänstemännen har ingen plan för sin kompetensutveckling, och bara 17 procent av tjänstemännen har en strategisk plan. Nästan hälften av tjänstemännen saknar en systematik för sin kompetensutveckling, och färre än två av tio har sin kompetensutveckling kopplad till tydliga mål, långsiktighet och till verksamheten.

Det är uppenbart att kompetensutveckling i det praktiska arbetslivet måste systematiseras.

Kompetensutveckling i det praktiska arbetslivet måste systematiseras

Unionens undersökning visar att tjänstemännen tar ansvar för sin kompetensutveckling. Fyra gånger av tio är det tjänstemannen själv som tar initiativ till kompetensutveckling, och i 34 procent av fallen är det tjänstemannen och närmaste chefen tillsammans som tar initiativ till kompetensutveckling.

Endast nio procent av initiativen tas av närmaste chefen på egen hand och ännu färre, endast fem procent av initiativen, tas av företagens ledning.

Tjänstemännen tar ansvar för sin kompetensutveckling

Resultaten visar också att när kompetensutveckling genomförs är nyttan stor. Sju av tio tjänstemän anser att kompetensutvecklingen kommer till nytta i arbetet, och 64 procent anser att den kompetensutveckling de har genomfört bidrar positivt till företagets resultat.

Kompetensutveckling är bra för företaget, men också för den enskildes trygghet i arbetslivet. 64 procent anser att kompetensutveckling förbättrar deras anställningsbarhet.

Nyttan av kompetensutveckling är stor

En styrka som har framkommit i materialet är att när kompetensutveckling väl genomförs tar arbetsgivare finansiellt ansvar för detta.

Så mycket som 86 procent av kompetensutvecklingsinsatserna finansieras av arbetsgivaren. Det framgår också att 84 procent av de svarande som har genomfört kompetensutveckling svarar att all, eller den största delen sker på arbetstid.

Vidare framgår att kompetensutveckling är en arbetsmiljöfråga. Resultaten visar att tre av tio tjänstemän anser att kompetensutveckling minskar stress, och att drygt hälften anser att kompetensutveckling ökar kontrollen över arbetsuppgifterna.

Bra kompetensutveckling är en arbetsmiljöfråga

Sammanfattningsvis; det finns en generell enighet om att kompetensutveckling i arbetslivet är viktigt, men många strategiska förbättringar och satsningar behöver göras innan det fungerar på ett tillräckligt bra sätt i praktiken.

Kommentera