Män får mer tid och pengar avsatta till kompetensutveckling än kvinnor

Unionen släppte i förra veckan Kompetensutvecklingsbarometern 2015 där tusen medlemmar har intervjuats om hur de ges möjligheter till kompetensutveckling i sitt arbetsliv. Resultatet visar att nyttan av kompetensutveckling är mycket stor. Så många som 95 procent av de som har fått kompetensutveckling uppger att de har haft nytta av den, helt eller delvis.

95% har haft nytta av sin kompetensutveckling.

Ett mönster i resultatet är att förutsättningarna för kompetensutveckling inte är jämställda. Trots att lika många kvinnor som män uppger att de har fått kompetensutveckling senaste året, så visar resultatet också att fler män än kvinnor har en strategi och en planering för sin kompetensutveckling, samt att män får mer avsatt tid och mera pengar till detta.

I undersökningen tillfrågades de svarande om varför kompetensutveckling har uteblivit. Sjutton procent uppger att de själva inte har prioriterat detta, medan nitton procent svarar att arbetsgivaren inte har prioriterat kompetensutveckling. Sjutton procent av de svarande beskriver hård arbetsbelastning som ett hinder. För sexton procent av de svarande är orsaken att det inte har funnits pengar för det här ändamålet.

Mäns uteblivna kompetensutveckling beskrivs vara orsakade av faktorer på jobbet, medan kvinnors förklaringar pekar mot dem själva som individer.

I samband med den här frågan gavs de svarande möjlighet att beskriva med egna ord varför kompetensutveckling har uteblivit. I dessa spontana förklaringar framträder en bild där mäns uteblivna kompetensutveckling beskrivs vara orsakade av faktorer på jobbet, medan kvinnors förklaringar pekar mot dem själva som individer, mot deras egna förutsättningar och ohälsa (Detta är exempel på uppfattningar, alltså inte statistiskt fastställt). Fyra män, men inga kvinnor, beskriver sin egen (höga) ålder som anledning till att kompetensutveckling uteblivit. När den faktorn kommer in så pekar även de svarande männen på sig själva som individer.

Organisatoriska förklaringar nämns också som orsaker till utebliven kompetensutveckling i de öppna svaren. Då kan det handla om att huvudkontoret ligger utanför Sverige, att det inte finns någon chef eller att man inte har planerat för det. En rörig organisation och en sammanslagning med ett systerföretag har också nämnts. Bristande kommunikation kan vara ett hinder, eller som en person uttrycker det: ”Att vi inte har tagit upp något sådant på vår avdelning”.

Undersökningen visar att tolkningarna av vad kompetensutveckling innebär varierar. Kompetensutveckling sker på många olika sätt, bland annat i det vardagliga arbetslivet, men detta uppfattas inte alltid som kompetensutveckling. Därför behöver det förtydligas och definieras vad kompensutveckling faktiskt är för något. Samtidigt behöver den informella kompetensutvecklingen synliggöras, för här finns en rik källa till nya lättillgängliga och verksamhetsnära kompetensökningar.

Kommentera