Tungt på offentligsidan i vårbudgeten

I en snabb kommentar till vårbudgeten konstaterar Unionen idag att den sänkta skatten för företagets första medarbetare är en välkommen satsning, som förhoppningsvis får arbetsmarknaden att fungera bättre.

Unionen delar regeringens bild att det går bra för svensk ekonomi. Man kan också konstatera att dagens vårbudget är väldigt tung på offentligsidan. Det är satsningar på polis, försvar, skola och miljö. En väl fungerande offentlig välfärd och satsningar på ökad trygghet är självklart bra för Unionens medlemmar, som är beroende av att välfärden fungerar och har hög kvalitet. Men förutom nämnda skattesänkning för ett företags första anställda, är det skralt med reformer riktade till privat sektor – där Unionens medlemmar har sina jobb.

Den ekonomiska politiken – och de politiska åtgärder som vidtas – måste ha en balans mellan offentligt och privat. Samhällsbygget sker i samverkan och i ett sammanhang. Det är i privata näringslivet som förutsättningarna för fler och bättre jobb är som bäst – och följaktligen också möjligheterna att öka antalet skattebetalare.

Inför höstbudgeten förväntar sig Unionen att regeringen återkommer med satsningar som stimulerar innovation och jobbtillväxt i privat sektor, förbättrar möjligheterna till kompetensutveckling för yrkesverksamma och möjliggör för nyanlända flyktingarna att komma in på arbetsmarknaden.

Under förra veckans kongressen fattade socialdemokraterna ett beslut om fler möjligheter att studera vidare. Det är ett positivt och helt nödvändigt besked. När vi frågar Unionens klubbar skickar de en tydlig signal om att företagen har stora matchningsproblem, samtidigt som digitaliseringen i snabb takt gör det möjligt att automatisera allt fler arbetsuppgifter. Företagen säger nej till uppdrag och tillväxttakten är lägre än vad den hade kunnat vara om matchningen på arbetsmarknaden fungerade bättre. Det livslånga lärandet kommer att bli allt mer centralt i en tuff global konkurrens.

De senaste åren har det blivit allt tydligare att utbildningssystemet inte är riggat för att möta framtidens utmaningar och behovet av kvalificerad kompetensutveckling. Det allmänna uppdrag som högskolorna redan har ger inga resultat, tvärtom är det idag färre som deltidsstuderar och studerar på distans än tidigare. Högskolorna behöver därför ett tydligare uppdrag att utveckla sitt utbud för yrkesverksamma. Det är högst troligt att ett sådant uppdrag också behöver följas av ekonomiska satsningar.

Unionen jobbar för att både individer och företag bättre än idag ska kunna möta de allt snabbare förändringarna på arbetsmarknaden.

Bland annat vill Unionen att regeringen:

  • Gör högskolans utbildningsutbud mer tillgängligt och relevant för yrkesverksamma.
  • Ger lärosätena resurser till validering så yrkesverksamma kan få en anpassad och förkortad utbildning.
  • Höjer fribeloppet och gör det möjligt för alla upp till 60 år att få studiemedel.
  • Inför det högre bidraget i studiemedlet för yrkesverksamma som utbildar sig.
  • Utvidgar och förtydligar möjligheten att få nya studiemedelsveckor efter 40 års ålder

Dagens vårbudget innebär att en flygskatt införs. Det är en felprioritering. Förutsättningarna för näringsverksamhet ser väldigt olika ut i olika delar av landet.

Ökade kostnader för transporter riskerar att bli ytterligare ett argument för företag att flytta befintlig verksamhet från eller avstå från att lägga nyinvesteringar i delar av landet där avstånden är stora.

Självklart vill Unionen se transporter som är mindre miljöbelastande, men ser då hellre satsningar på innovation och alternativa bränslen, än straffavgifter på geografiska avstånd.

Till sist: Regeringen vidhåller att fler yrkesverksamma ska betala statlig skatt. När Unionen kämpar för högre löner – samtidigt som inkomstskatterna höjs – urholkas reallöneökningarna, vilket motverkar våra framgångar i avtalsförhandlingarna. Den offentliga välfärden ska ha en långsiktig och stabil finansiering, men det är långt ifrån självklart att det är inkomstskatterna som ska justeras uppåt.

Kommentera