Storytels VD svänger om kollektivavtal

Some rights reserved by neetalparekh

Storytel är It-startupen sprungen ur mobiltjänsten Bokilur. Med köpen av Massolit förra året och framförallt Norstedts i somras överraskade man en hel bransch genom att i ett slag bli Sveriges näst största bokförläggare och tog därigenom steget att bli en av den svenska bokbranschens viktigaste aktörer i framtiden.

I en intervju med Svensk Bokhandel i våras ville Jonas Tellander säga upp kollektivavtalet på Massolit, eller som han uttryckte sig då: ”Det är en principfråga för mig. Jag vill ha friheten att driva företaget på det sätt som jag tycker är bäst”.

Glädjande omsvängning att Jonas Tellander vill ta detta ansvar

Jonas Tellander har senast i en intervju under bokmässan berättat om hur han ändrat sig kring hur han tänker kring kollektivavtal och tycker nu att det är upp till de anställda ifall de vill ha kollektivavtal (25/9 DN). Han vill istället värna om en kollaborativ kultur mellan arbetsgivaren och de anställda.

När nya aktörer stöper om branscher är det viktigt att upprätthålla konkurrensneutrala villkor.

Det är en välkommen och glädjande omsvängning, att Jonas Tellander vill ta detta ansvar. När nya aktörer stöper om branscher genom innovativa, spännande produkter och tjänster, är det viktigt att upprätthålla konkurrensneutrala villkor. För att partsmodellen ska kunna behålla sin styrka, men också, vid behov, kunna utvecklas.

Partsmodellen med kollektivavtal mellan arbetsgivare och fack erbjuder ett sätt för arbetsgivaren att under ordnade former samarbeta och kollaborera med de anställda för att driva verksamheten framåt.

Kollektivavtal ger utrymme för flexibilitet och lösningar som passar den specifika verksamhetens behov.

Det finns ibland en felaktig föreställning om att kollektivavtalen skulle vara stelbenta, när de genom lokal samverkan i själva verket ger utrymme för flexibilitet och lösningar som passar den specifika verksamhetens behov.

Samverkan mellan arbetsgivare och det lokala facket leder dessutom till bättre fungerande omorganisationer och förändringar av verksamheten.

Kollektivavtalet erbjuder en stadig grund att stå på, med tillgång till bra tjänstepensionsavtal, möjlighet att nå balans i arbetslivet och en hållbar löneutveckling.

Det kollektivavtalade pensionsavtalet blir i längden billigare, än om man skulle köpa den själv på marknaden och den anställde får behålla en betydligt större andel av pensionskapitalet än med någon annan pensionslösning. Något som gynnar både arbetsgivare och anställda.

Som min kollega Flemming Kristensen skrev värderas trygga anställningar och balans i arbetslivet allt högre av de under 35 år när man söker jobb.

Enligt Unionens rapport Föräldravänligt Arbetsliv 2016 tycker två tredjedelar av tjänstemännen med barn i åldrarna 0-11 år att det är väldigt viktigt att arbetslivet är föräldravänligt. Kollektivavtalen ger utöver den lagstadgade ersättningen från försäkringskassan rätt till föräldralön.

Den årliga löneprocessen ser till att ens medarbetare följer med i branschens löneutveckling och att man har konkurrenskraftiga erbjudanden till personalen. Allt detta är viktiga konkurrensfördelar när man försöker rekrytera rätt personal.

Genom att teckna kollektivavtal tar man plats bland It-bolag som Microsoft, Huawei och Samsung eller bokförläggare som Bonniers

Genom att teckna kollektivavtal tar man plats bland It-bolag som Microsoft, Huawei och Samsung eller bokförläggare som Bonniers, vilka som alla insett vikten att satsa på sina anställda och trygga deras villkor.

När arbetsgivarna och facken gemensamt tecknar kollektivavtal står man upp för den svenska partsmodellen där det är arbetsmarknadens parter som kommer överens, istället för att villkoren sätts av politiken.

Skulle du, Jonas, vilja träffas för att diskutera hur vi kan utveckla verksamheten tillsammans, är du välkommen till oss över en kopp kaffe och en bulle.

Bild: Some rights reserved by neetalparekh

Kommentera