Regeringens jobbagenda – rätt frågor, men flera svar saknas

Lars Jagrén

Regeringen presenterade igår sin ”jobbagenda” inför höstbudgeten 2016. Agendan bygger på tre ben – investeringar, fler och växande företag, samt satsningar på kompetens och bättre matchning på arbetsmarknaden. Innehållet var delvis känt sedan tidigare, men regeringen kom med en del konkretiseringar samt några nya satsningar.

På investeringsområdet ligger fokus på ett ökat byggande av mindre hyresrätter och studentlägenheter. Båda sakerna behövs verkligen, inte minst eftersom den tilltagande bostadsbristen – i många fall i kombination med dåligt fungerande infrastruktur – blivit ett allt större tillväxthinder. Regeringens paket består i grova drag av fyra delar; investeringsstöd vid byggnation av små hyresrätter med rimliga hyror och till studentbostäder, byggbonus till kommuner som ökar byggandet, upprustning av flerfamiljshus och kringområden samt ökat järnvägsunderhåll. Utan att detaljerna presenterats verkar både bonusprogrammet, liksom stödet till byggandet av studentbostäder och satsningen på ökat järnvägsunderhåll vara riktiga och effektiva åtgärder.

Vad gäller investeringsstödet till byggandet av små hyresrätter vet vi ännu inga detaljer. Tidigare investeringsstöd har dock varit ineffektiva och även lett till snedvridningar och gränsdragningsproblem mellan olika typer av byggande. Sverige har problem med höga byggkostnader och låg produktivitetsutveckling i sektorn. Inga av dessa problem löses i grunden med nya stöd, utan mer subventioner kan t.o.m. riskera att förvärra de mer långsiktiga problemen.

Vad gäller ”fler och växande företag” var det mesta känt sedan tidigare. Ambitionerna är överlag goda, men

Tjänstesektorn och de små företagen, inte minst då egenföretagarna, måste verkligen inkluderas i strategin.

Avseende  ”matchning och kompetens” betonade regeringen för det första vikten av en bättre matchning. Unionen delar helt denna uppfattning. Statistiken visar att matchningsproblematiken snarare förvärrats de senaste åren, varför en kombination av åtgärder som t ex nya arbetsmetoder på Arbetsförmedlingen, fler bristyrkeskurser etc verkligen behövs.

För det andra ökar satsningarna på utbildningsplatser på yrkeshögskolan, folkhögskolor mm. Mycket av detta var känt sedan tidigare. Även denna ambition är lovvärd, men

Regeringen säger i praktiken inte någonting alls om behovet av kontinuerlig kompetensutveckling för yrkesaktiva.

Detta är allvarligt eftersom digitaliseringen kommer att förändra en stor andel av jobben i Sverige, i fler sektorer och för många fler yrkesgrupper än vad vi hittills sett.  De beräkningar Unionen gjort visar att uppemot hälften av alla arbeten kommer att påverkas. Därmed inte sagt att alla dessa försvinner, men behoven av kompetens kommer att förändras. Och kraven kommer att öka snabbt.

I dag är utbildningssystemen inriktade på utbildning vid ung ålder och för dem som står helt utanför arbetsmarknaden. Det är naturligtvis helt orimligt både i dagens samhälle och än mer framöver, där vi med all säkerhet kommer att behöva byta både jobb och karriär flera gånger under ett yrkesliv, och i ett yrkesliv som blir allt längre.

Omställningsförhandlingarna, som nu åter förs mellan PTK och Svenskt Näringsliv, är därvidlag viktiga och syftar till att skifta omställningsinsatserna från att vara reaktiva motåtgärder vid stora varselkriser, till att bli ett återkommande proaktivt kompetensutvecklingsarbete.

Men det räcker inte med detta. Även staten har ett stort ansvar och måste skapa bra förutsättningar för kompetensutveckling.

Reformer som skapar utrymme för kontinuerlig kompetensutveckling är viktiga.

Att förändra och förbättra studiemedelssystemet är ett mycket viktigt inslag.

Unionen vill se dessa förändringar i studiemedelssystemet:

  • bidragsdel motsvarande 2/3 av studiemedelsbeloppet för yrkesverksamma som fyllt 35 år och jobbat i 5 år
  • rätt till 60 nya veckor med studiemedel, efter tio år i arbetslivet
  • höjning av åldersgränserna i studiemedelssystemet
  • uppjustering av fribeloppet

Slutligen kan man konstatera att regeringen i gårdagens paket presenterade satsningar, men man talade mindre om hur dessa skulle finansieras. Sedan tidigare har man pekat på högre bensinskatter, nedtrappning av jobbskatteavdraget för högre inkomster och lägre ROT-avdrag som inkomstkällor. Först när vi ser även finansieringsdelen fullt ut, är det möjligt att ge ett slutligt betyg till regeringens satsningar.

Kommentera