Regeringen beslutar i dag om arbetsrättsliga villkor i offentliga upphandlingar

Nu finns det äntligen en majoritet i Riksdagen för att säkerställa sjysta arbetsvillkor vid offentlig upphandling. Det är ett mycket välkommet besked även om det inte nått hela vägen för tjänstepension och försäkringar!

 

Förändringarna i lagen går i rätt riktning.

Unionen har understrukit att upphandlingslagarna bör utformas så att de kan användas som stöd för att uppnå samhälleliga mål och att offentliga medel aldrig bör gå till leverantörer som inte erbjuder skäliga arbetsvillkor. Unionen är positivt till det nya förslaget och ser det som en klar fördel att det i lagarna på upphandlingsområdet uttryckligen framkom att arbetsrättsliga hänsyn ska tas vid upphandling i syfte att säkerställa att offentliga kontrakt genomförs med godtagbara arbetsvillkor.

Poängen är att skydda seriösa företag. Enligt Regeringen är målet att inte missgynna små- och medelstora företag samt skydda de företag som är seriösa och se till att stoppa en låglönekonkurrens som svenska företag kan utsättas för.

Allianspartierna har haft svårt att enas om hur man ska ställa sig till det nya förslaget men Kristdemokraterna kommer troligen att säga ja. Det innebär att regeringen därmed med en rösts marginal har den majoritet som krävs för att förslaget ska gå igenom riksdagen. Hur övriga allianspartier ställer sig är ännu oklart.

Henrik Ehrenberg, Unionen samhällspolitisk chef har länge förordat fördelar med ansvar över blockgränserna.

Riksdagspartierna behöver skapa politisk stabilitet och långsiktighet i fler frågor och gällande värnandet av bra villkor på arbetsmarknaden är det nya förslaget ett steg närmare det målet

 

I dagens förslag har det dock gjorts flera stora eftergifter då den initiala förslaget ansågs för långtgående och att det missgynnade just småföretag. Det nya förslaget ser ut att likna kompromissförslaget som TCO lagt fram och som Unionen bidrog till. Återstår att se detaljerna när de blir kända. Detta innebär kanske att TCO slipper ta frågan till EU domstolen, vilket skulle vara bra för alla inblandade.

Det nya regelverket ska t ex. bara gälla större upphandlingar och möjligheten att ställa krav på annat än lön, arbetstid och semester har helt strukits ur lagtexten. De arbetsrättsliga villkoren ska gälla när en statlig upphandling är värd mer än 1,2 miljoner. När en kommun upphandlar ska gränsen gå vid 1,9 miljoner och en byggentreprenad måste vara värd 48 miljoner för att kraven ska gälla. Förändringarna innebär att regelverket skulle omfatta ungefär en tredjedel av alla upphandlingar.

Unionen beklagar att Regeringen har strukit formuleringen som gav myndigheter möjlighet att ställa krav även på tjänstepension och försäkringar i nivå med kollektivavtalen.

Unionen förordade att det skulle uppställas krav på tjänstepension och kompletterande ersättning vid sjukdom och att det även för den arbetsgivare som inte är bunden av kollektivavtal finns möjlighet att teckna likvärdiga försäkringar. Oavsett hur lagförslaget slutligt utformas  bör Upphandlingsmyndigheten ta fram upphandlingsråd och exempel på hur krav på villkor kan utformas avseende tjänstepension, kompletterande ersättning vid sjukdom, omställningsstöd, TFA och TGL-lösningar, andra ledigheter än semester som är likvärdiga med kollektivavtalade motsvarigheter inom olika branscher.

Unionen vill lyfta fram, som en viktig och lämplig uppgift för Upphandlingsmyndigheten, att ta fram underlag som underlättar och faktiskt möjliggör för upphandlande myndigheter att ha en systematisk policy vid all upphandling och en självklar utgångspunkt bör ett system utformas för samverkan med arbetsmarknadens parter.

Bakgrund till dagens lagförlag

Den nya upphandlingslagen är ett svar på nya EU-direktiv som egentligen skulle ha implementerats i april förra året. Om lagen inte införs i sin helhet riskerar Sverige böter på 90 miljoner från EU-kommissionen.

I samband med riksdagens behandling av regeringens proposition Nytt regelverk om upphandling i november 2016 avslogs regeringens förslag om arbetsrättsliga bestämmelser i samband med offentliga upphandlingar. Riksdagen tillkännagav samtidigt att regeringen, om den finner att den lagstiftning som riksdagen antog skulle behöva kompletteras i något avseende för att fullt ut genomföra de tre direktiven från 2014 om upphandling i svensk lagstiftning, utan dröjsmål bör återkomma med kompletterande lagförslag som är utformade för att säkerställa att ändamålsenliga arbetsvillkor kan ställas vid upphandling.

I enlighet med riksdagens tillkännagivande och EU-rättens krav fattar nu regeringen beslut om en ny proposition på upphandlingsområdet. Därigenom minskar risken för att Sverige drabbas av böter i mångmiljonklassen på grund av bristande implementering av de berörda direktiven.

 

Kommentera