Kompetensutmaningen kommer inte DÖ

Flemming Kristensen

Säsong för budgetnyheter är avslutad. I vanlig ordning var regeringen först ut med sina förslag efter sommaren. Bit för bit presenterades det under augusti och september månad noggrant utvalda delar av budgetpropositionen för 2016. Punkten sattes med den officiella överlämningen till riksdagen måndagen den 21 september.

Vi från Unionen har varit med hela vägen, och kommenterat de delarna som ur vårt perspektiv är de mest centrala i budgeten. Ingången var – när budgeten blev känd i sin helhet – kritisk eftersom det saknas tydliga satsningar på viktiga tjänstemannafrågor som kunskap, kompetens och innovationer. Unionen kritiserade också de föreslagna skatteförändringarna som i hög grad slår mot tjänstemannagrupperna.

Det saknas tydliga satsningar på viktiga tjänstemannafrågor

Speciellt är det oroväckande att den allt snabbare strukturomvandlingen i ekonomin till följd av globaliseringen och digitaliseringen inte adresserades tydligare i nästa års budget. Varje dag förnyas kraven på kompetensutveckling i fler sektorer och för många fler yrkesgrupper än vad vi hittills sett.

Därför måste tjänstemännen kunna fylla på med utbildning genom hela arbetslivet. Det är en förutsättning för att kunna skapa nya, inte ”enbart försvara” befintliga, jobb. Organisationen Företagarna konstaterade exempelvis i juni att: Kompetensbrist, tuff konkurrens och höga arbetskraftskostnader är de största tillväxthindren, enligt småföretagen. Svårigheterna att finna lämplig arbetskraft (21 procent) är den allt överskuggande utmaningen.

Tillväxthinder enligt Företagarna

/ Svag efterfrågan Svårt finna kompetens Svårt få finansiering Tuff konkurrens Höga arbkraftkostnader Arbetsrättsliga regler Politisk oförutsägbarhet Upplever inga hinder Annat Vet ej
Andel i % 7 21 5 16 15 3 12 3 5 4

Andra akten kring budgeten utspelade sig via oppositionens budgetmotioner veckorna efteråt. Motionsstoppet tisdagen den 6 oktober satte en ny preliminär punkt för budgetdebatten. En gemensam nämnare för dessa Allians-motioner är en mycket stor tro på att nedsatta avgifter för unga och nyanlända ska ge många flera jobb.

21% av företagen har svårt att finna lämplig arbetskraft

Erfarenheten från generellt sänkta socialavgifter för unga har inte varit våldsamt imponerande vilket inte bara Unionen, men även IFAU, har konstaterat. Dock kan det vara befogat med riktade insatser – också i form av lönesubvention, där det redan finns många möjligheter – för de grupperna som är längst från arbetsmarknaden, men inte till priset av låga löner och ökad otrygghet.

Tredje akten i budgetpjäsen skulle ha ägt rum i SVT söndagen den 11 oktober (med uppföljning via partiledardebatten i riksdagen tre dagar senare), men Kristdemokraterna sprang händelserna i förväg vid sitt Riksting i Västerås. Borta var DÖ. Ett helt nytt drama tog vid. Och i dagsläget återstår det fortfarande att se hur de olika spelpjäserna på planen står när dimman nu börjar lättat. Till detta kommer givetvis frågor som berör den ökande invandringen till Sverige.

En from förhoppning är dock – även om det i nuläget inte riktigt verkar finnas varken ett manus eller en tydlig regissör – att partierna snarast hittar fram till gemensamma lösningar. Utmaningarna i kunskapssamhället är för många, för viktiga och för stora för partitaktiserande – den stenhårda internationella konkurrensen kräver långsiktig politisk stabilitet.

Och då är vi tillbaka vid den gemensamma problembilden, som trots allt verkar finnas inom politiken. Från båda håll ligger tonvikten att skapa fler och bättre jobb i Sverige idag och imorgon i en allt mer tuff internationell konkurrens och i en global värld.

I detta sammanhang konstaterade exempelvis Jonas Ogvall VD, Svensk Digital Handel nyligen: För att inte möjligheterna ska gå förlorade (med digitaliseringen) och för att Sverige ska vara ledande krävs det nu massiva utbildningsinsatser. Inte bara för våra ungdomar som förbereder sig för yrkeslivet på högskolor och universitet utan också för alla de som redan är inne på arbetsmarknaden men som måste anpassa sin kompetens efter de nya tiderna.

Det krävs massiva utbildningsinsatser även för de som redan är inne på arbetsmarknaden

När statsministern i slutet av augusti presenterade regeringens jobbsatsningar, konstaterade han att matchningen på svensk arbetsmarknad fungerar allt sämre. 50 procent av arbetsgivarna har svårt att rekrytera, och 20 procent av rekryteringsförsöken misslyckas helt. Siffrorna kommer från Svenskt Näringslivs rekryteringsenkät 2014 – se tabell nedan.

Svensk Näringslivs rekryteringsenkät

/ 2014 2012 2010
Försökt rekrytera 5.2 5.4 4.7
Lyckats rekrytera 4.3 4.4 3.8

Tillsammans med Företagarnas bedömning av viktiga tillväxthinder blir den samlade bilden än mer tydlig. En av framtidens (och dagens) huvudutmaningar för individen, näringslivet och Sverige är kompetensutveckling under hela arbetslivet. Därigenom utvecklas befintliga företag, och nya jobb skapas. Det skapar nya möjligheter även för de grupper som ännu inte har kommit in på arbetsmarknaden.

Här saknas tydligare initiativ och konkreta satsningar från båda håll i riksdagen. Unionens nytillträdde ordförande Martin Linder konstaterade i en intervju: Det (fortsatta satsningar på kompetensutveckling) har vi kongressbeslut på. Alla medlemmar ska ha löneutveckling och kompetensutveckling under hela sitt arbetsliv. Kompetensutvecklingen är i mångt och mycket nyckeln.

Kommentera