Toppen bakom oss, men fortsatt god tillväxt

Lars Jagrén

Den svenska tillväxten under 2015 blev högre än förväntat, med en topp sista kvartalet då BNP-tillväxten (kalenderkorrigerat) nådde 4,7 procent jämfört med motsvarande kvartal året innan. Totalt för året blev tillväxten 4,1 procent (kalenderkorrigerat 3,9 procent), vilket var den högsta takten sedan rekylåret 2010.

Den höga tillväxten 2015 förklaras av en kraftig investeringsuppgång, en fortsatt god ökning av den privata konsumtionen samt snabbt stigande offentlig konsumtion. Ekonomin fick således extra skjuts av såväl de extremt låga räntorna i kombinationen med låg inflation, som av högre offentliga utgifter till följd av flyktingmottagandet. Sverige hade därmed en mycket expansiv både penning- och finanspolitik.

Till detta kan läggas att ett antal andra poster av engångskaraktär vad gäller exporten och en topp för ombyggnadsinvesteringarna innan ROT-avdraget minskade, adderande till denna ”dopingeffekt” på tillväxten.

Här följer en genomgång av de viktigaste delarna i Unionens konjunkturprognos, som finns här.

Tillväxttopp sista kvartalet 2015

Tillväxttoppen nåddes sannolikt under sista kvartalet i fjol. Därefter har tillväxttakten dämpats. Inför avslutningen av 2016 och för 2017 räknar vi med att tillväxten fortsätter men i dämpad takt.

Tillväxten fortsätter, men dämpas under avslutningen av 2016 och för 2017.

Dämpningen förklaras inledningsvis framför allt av internationell osäkerhet och därmed svagare exportutveckling, men även konsumstillväxten och investeringarna beräknas sakta upp under prognosperioden.

Flera olika konjunktursignaler under sensommaren och förhösten indikerade en snabb inbromsning av industrikonjunkturen. Vår bedömning är dock att detta delvis var en första reaktion på det oväntade resultatet av Brexit-omröstningen och att optimismen åter ökat något i takt med att effekterna på den brittiska ekonomin än så länge visat sig vara mindre än väntat.

BNP väntas växa med 3,6% 2016 och 2,7% 2017.

Vi räknar med en återhämtning och något ljusare förväntningar inom industrin senare under hösten. Liksom under 2015 väntas tjänstesektorn och byggsektorn genomsnittligt utvecklas starkare än den mer exportberoende industrin.

Sammantaget räknar vi med en fortsatt hygglig, om än dämpad, BNP-tillväxt. BNP väntas växa med 3,6 procent 2016 och 2,7 procent 2017.

Positiv branschbarometer

Bilden av en överlag fortsatt god, om än dämpad, tillväxt får stöd av Unionens Branschbarometer som uppvisar en fortsatt optimistisk bild. Undersökningen som genomfördes i september stöder också vår syn att de pessimistiska signalerna från diverse konjunkturindikatorer under sommaren sannolikt var något överdrivna och påverkade av det oväntade resultatet av Brexit-omröstningen.

I undersökningen bedömer Unionens klubbar läget i sina respektive företag inför det kommande halvåret i relation till hur utvecklingen varit under de senaste sex månaderna.

Klubbarnas sammantagna bedömning av konjunkturutsikterna pekar mot en fortsatt god utveckling för näringslivet under det kommande halvåret. Förväntningarna har visserligen sjunkit något sedan i våras, men ligger ändå kvar på en hög nivå.

Detta signalerar att näringslivets högkonjunktur förväntas fortsätta under i vart fall kommande halvår. Produktionen, lönsamheten och investeringarna väntas öka, medan sysselsättningen i stort bedöms förbli oförändrad.

En oroande del i undersökningen är dock att investeringarna i FoU och i kompetensutveckling fortfarande inte förväntas ta fart, trots stark konjunktur och förbättrat lönsamhetsläge.

Även Unionens ärendeindikator pekar på en fortsatt tillväxt runt 3,0-3,5%.

Unionens andra unika tillväxtindikator är Ärendeindikatorn, som bygger på hur antalet medlems- och förhandlingsärenden som kommer in till Unionen utvecklas och fördelas mellan olika typer av frågor. Inför fortsättningen av året pekar Ärendeindikatorn på en fortsatt tillväxt i storleksordningen 3,0-3,5 procent.

En ovanlig högkonjunktur.

Konjunkturmässigt befinner sig Sverige nu i en högkonjunktur. Det är dock en på många sätt mycket speciell högkonjunktur, med negativ ränta och underskott i de offentliga finanserna. Inflationen (som vi brukar mäta den) fortsätter att inte vara något problem trots den snabba tillväxten, men å andra sidan finns betydande risker i form av de höga tillgångspriserna på främst bostadsmarknaden.

I likhet med en traditionell högkonjunktur är det stor arbetskraftsbrist, men vi har samtidigt en hög arbetslöshet och den kanske största utmaningen för politiken är att integrera de senaste årens stora invandring på arbetsmarknaden och därmed realisera den tillväxtpotential som invandringen kan innebära.

Matchningen är ett fortsatt strukturellt problem.

Det är också en högkonjunktur som belyser flera av de strukturella problem som finns i ekonomin. Ett första sådant är matchningen på arbetsmarknaden, där bristen på arbetskraft ökar och vakanser inte kan tillsättas trots att andelen av befolkningen som söker jobb är fortsatt hög.

Kontinuerlig kompetensutvecklingen blir allt viktigare.

Ett andra strukturellt problem gäller möjligheten till kontinuerlig kompetensutveckling och validering. Globaliseringen och tuffare konkurrens innebär att strukturomvandlingen går allt snabbare, varför möjligheten till kontinuerlig kompetensutvecklingen blir allt viktigare.

En tredje strukturell fråga gäller bostadsmarknadens funktionssätt. Den stora bostadsbristen är ett hinder som i stigande grad hämmar rörligheten på arbetsmarknaden.

Tabell 1. Unionens prognos – försörjningsbalansen, jämförelser föregående år, procent

2015 2016 2017
BNP 4.1 3,5 2,6
Hushållens konsumtion 2,7 2,6 2,0
Offentlig konsumtion 2,5 3,6 2,8
Bruttoinvesteringar 7,2 6,0 4,0
Lagerinvesteringar 0,2 0,1 -0,1
Export 5,6 4,8 4,6
Import 5,5 5,6 4,9

 

Tabell 2 Unionens prognos – nyckeltal, procent

2015 2016 2017
Arbetslöshet (årssnitt) 7,4 6,9 6,5
Sysselsättningstillväxt 1,4 1,8 1,7
KPI årsgenomsnitt 0,0 0,9 1,7
KPIF årsgenomsnitt 0,9 1,4 1,8
Produktion näringslivet 4,7 4,0 3,3
Produktivitet näringslivet 3,3 1,8 1,4

Politik för tillväxt

Tillväxten i Sverige måste långsiktigt byggas på en god produktivitetsutveckling, och därmed på kompetens, innovationer och företagande. Konkurrenskraftiga företag med kompetenta medarbetare är en förutsättning för jobb, höga löner och välfärd.

Tillväxten i Sverige måste långsiktigt byggas på en god produktivitetsutveckling

Under det senaste halvåret har en viktig blocköverskidande överenskommelse slutits om energipolitiken. Genom förändringarna vad avser kärnkraftseffektskatten och fastighetsskatten på vattenkraft läggs grunden för en mer långsiktig energiförsörjning.

Även den breda överenskommelsen om överskotts- och skuldmålet är viktigt för att skapa stabilitet och trovärdighet för statsfinanserna.

Behovet av motsvarande överenskommelser finns på flera områden. Ett sådant är bostadspolitiken, med tanke på att den tilltagande bostadsbristen nu allvarligt hotar tillväxten i flera regioner. Det behövs ett brett grepp som både tar sikte på att öka bostadsproduktionen och på att hantera hushållens skuldsättning.

Att bara försöka hantera skuldkvoten genom restriktioner mot hushållen i form av amorteringskrav och skuldtak, skulle visserligen bromsa skuldkvotsutvecklingen, men leder samtidigt också till en högre bostadsbrist i takt med att Sveriges befolkning snabbt växer.

Här behövs breda blocköverskridande överenskommelser om bostadspolitik rörande såväl skatter som hyresreglering.

Skattesystemet har i allt högre grad blivit ett oöverskådligt lapptäcke.

Ett andra område där en bred politisk diskussion behövs gäller behovet av en ny skattereform. Kombinationen av en allt tuffare globalisering och digitalisering, en snabb strukturomvandling i riktning mot mer tjänster och behovet av att skapa en fungerande bostadsmarknad är alla komponenter i detta, liksom det faktum att skattesystemet i allt högre grad blivit ett oöverskådligt lapptäcke.

Politiken fortsätter att prioritera den offentliga sektorn.

Den förda politiken fortsätter att prioritera den offentliga sektorn, liksom de grupper som står långt från arbetsmarknaden. Detta är givetvis viktigt, men får inte stå i vägen för insatser både för dagens yrkesverksamma och för att skapa långsiktigt goda förutsättningar för det internationellt konkurrensutsatta näringslivet.

Trygghetssystemen måste fungera även för andra än tillsvidareanställda i stora organisationer.

En annan viktig åtgärd är att se över dagens regelverk som i hög grad är anpassade efter tillsvidareanställda i stora organisationer. Vi går mot en ekonomi där fler kommer att hoppa mellan olika anställningsformer och eget företagande, och där fler kommer att arbeta i mindre företag. Vi behöver trygghetssystem som fungerar även under dessa förutsättningar.

Unionen har en rad förslag för översyn av trygghetssystemen för egenföretagare och arbetar även med att utforma system som skapar trygghet och rimliga villkor i delningsekonomin.

På mer konkret nivå vill Unionen betona följande vad avser inriktningen av en tillväxtfrämjande näringslivspolitik:

  • Kompetensutveckling är en huvudfråga. Ett stort problem är möjligheterna att finansiera och organisera fortlöpande kompetensutveckling för de redan yrkesverksamma.
  • Forskning och innovation är vitalt för framtida konkurrenskraft. Sverige behöver öka den företagsnära forskningen och förbättra kopplingarna mellan akademi och företag.
  • Fungerande trygghetssystem för egenföretagare måste skapas.
  • Tillförlitliga och kostnadseffektiva transporter är av central betydelse eftersom en stor del av produktionen exporteras och är utspridd i olika delar av landet. Den föreslagna kilometerskatten riskerar att påverka stora delar av basindustrin negativt.
  • Fokusera debatten om ”vinst i välfärden” på kvalitetsaspekter och hur bättre upphandlingssystem kan skapas, snarare än på vinstbegränsningar.

Ladda ner hela konjunkturprognosen

Kommentera