En ljusare konjunkturbild men kompetensfrågan allt viktigare

Svensk ekonomi må ha passerat sin tillväxttopp i slutet av förra året, men tillväxten är fortsatt hög och under den senaste veckan har det kommit flera fortsatt positiva konjunktursignaler.

Positiva småföretag

Först ut var LRF Konsults genomgång av lönsamheten i svenska småföretag med 0-15 anställda. Totalt sett väntas 2016 bli det bästa året lönsamhetsmässigt sedan 2011, och den genomsnittliga lönsamheten mätt som resultat före avskrivningar väntas hamna på 15,5 % av omsättningen. Den positiva bild av konjunkturen som Unionens egenföretagarundersökning liksom Företagarnas Småföretagsbarometer presenterade under sensommaren har alltså förstärkts under hösten.

Stark hemmamarknad

Småföretagen i undersökningen är till största delen verksamma på den svenska marknaden, där efterfrågan alltså fortsätter att utvecklas starkt. Det bekräftas också av Almegas Tjänsteindikator för fjärde kvartalet. Tillväxten för helåret 2016 väntas blir i stort sett lika stark som 2015.

Bättre exportmarknad, fast splittrad branschbild

Även på exportmarknaden har det kommit mer positiva signaler efter den oväntat kraftiga avmattningen under sommaren/hösten. Teknikföretagens barometer för fjärde kvartalet konstaterar att ”orderingången för teknikföretagen ökar återigen efter inbromsningen under tredje kvartalet”. Läget är dock splittrat mellan olika sektorer med transportmedel i den positiva ändan, medan metall/maskin är svagare.

Med positiva signaler från småföretagen, fortsatt tillväxt i tjänstesektorn och bättre exportorderingång, var det också väntat att Konjunkturinstitutets barometerindikator för december skulle stiga för fjärde månaden i rad. Den samlade indikatorn gick upp till 113,8 vilket signalerar att ekonomin just nu växer betydligt starkare än normalt. Framför allt var det tillverkningsindustrins indikator som steg kraftigt i december i Konjunkturinstitutets mätning.

Även KIs barometer visar att det så klart finns skillnader både vad gäller riktningen och läget i olika branscher, men att bilden ändå totalt sett mycket tydligt kan sammanfattas som förbättrat läge och bra nivå.

Marginellt uppreviderade prognoser

Utifrån detta var det därför också naturligt att Konjunkturinstitutet i den prognos som presenterades idag reviderade upp sin BNP-prognos något. BNP väntas nu stiga med 3,4 procent i år följt av 2,2 procent år 2017 och 2,0 procent år 2018.

Kort sagt: en ljusare konjunkturbild så här lagom till jul!

 

Men strukturella problem på arbetsmarknaden

Rapportfloden visar dock också mycket tydligt att matchningsproblematiken på arbetsmarknaden fördjupas. Teknikföretagen rapporterar en ökad brist på ingenjörer, medan Almega konstaterar att kombinationen av dålig matchning, långsam integration och stora pensionsavgångar innebär att tjänsteföretagen inte hittar arbetskraft och att sysselsättningen inte alls växer lika mycket som den egentligen skulle kunna.

Totalt sett har bristen på arbetskraft med rätt kompetens stigit till samma nivåer som före finanskrisen, och påverkar givetvis både tillväxten och sysselsättningen negativt. Brist på arbetskraft är för många företag nu det klart största tillväxthindret.

…gör kompetensfrågan allt viktigare

Till detta vet vi, exemplifierat av Ericsson nu under hösten, att strukturomvandlingen och därmed vikten av uppdaterad kompetens blir allt större. Det finns de som spekulerar om att uppemot hälften av alla jobb – som vi känner dem idag – kan komma att förändras. Oavsett hur stor del av jobben det handlar om är det ställt utom allt tvivel att förändringen kommer.

Både av konjunkturskäl, men framför allt av strukturskäl där digitaliseringen är en huvudkomponent, är därför livslång kompetensutveckling en huvudfråga för Unionen. Det gäller att lyfta diskussionen från att främst handla om den första utbildningen (som dessutom fortfarande i hög grad ses som den enda formella utbildningen) och om kortare insatser för de som står utanför arbetsmarknaden, till att handla om utbildning och kompetensutveckling för dagens och morgondagens yrkesverksamma.

Det måste skapas möjligheter för dagens anställda att kontinuerligt vidareutbilda sig, där ett stort problem är möjligheterna att finansiera och organisera fortlöpande kompetensutveckling. De anställdas kompetens är numer i flertalet fall företagets viktigaste resurs – och helt avgörande för konkurrenskraften. Frågor om kvalitet och kvantitet i utbildningssystemet är därför avgörande, liksom frågan om hur studiemedelssystemet bör utformas så att det skapar möjlighet till fortlöpande kompetensutveckling för de redan anställda.

Kommentera