Arkiv | Uppsnappat

Därför är sifferlösa avtal inte rätt väg att gå

Normerande löneavtal levererar. De har gett reallöneökningar under en väldig lång tid som dessutom står högt internationellt sett, utan att hota ekonomin. Ett experimenterande med sifferlösa avtal hotar det faktumet, och riskerar dessutom att destabilisera Sveriges ekonomi.

Centrala löneavtal fyller en viktig funktion – de stabiliserar Sveriges ekonomi. Det normerande ”märket” finns till för att löneökningarna inte ska bli för höga och riskera att försämra samhällsekonomin, samtidigt som det lägger en grund som säkerhetsställer arbetstagarnas löneökningar.

I morgonens ekonomieko – 16 mars – kunde vi höra ett inslag om sifferlösa avtal. Claes Stråth, generaldirektör på Medlingsinstitutet, utalade farhågor om att en ökning av dessa avtal kan leda till samhällsekonomiska problem. Även om det i dagsläget känns avlägset kan vi inte blunda för utvecklingen.

Individuell och differentierad lönesättning med ett centralt normerande löneavtal i grunden är rätt väg att gå.

Läs mer · Kommentarer { 0 }

Välkommen till ett högaktuellt seminarium med unga makthavare. Om makt och framtidens arbetsmarknad.

Alltför ofta presenteras problem och lösningar för gruppen unga på arbetsmarknaden av andra än de själva. Hur ser lösningarna på arbetsmarknadens utmaningar ut om partiernas ungdomsförbund får bestämma? Vilken arbetsmarknad vill de se i framtiden och vilka förväntningar har dagens unga makthavare på sitt eget jobb i framtiden?

Unionen arrangerar ett seminarium där vi bjudit in ett antal förbundsordföranden för politiska ungdomsförbund. Kom och lyssna, delta och diskutera. Det goda samtalet är centralt för att vi ska dela en likartad bild om morgondagens arbetsmarknad. Som så ofta är det bra att utgå från sina personliga förväntningar.

Dessutom presenterar Unionen en ny undersökning där vi tittat på vilka utmaningar unga partipolitiska makthavare ser på arbetsmarknaden, vad de tycker är viktigt i sitt eget arbetsliv och vilka personer de tror kommer att vara en viktig makthavare även i framtiden.

Unionens förbundsordförande Cecilia Fahlberg inleder, varpå samtalet med förbundsordföranden i de politiska ungdomsförbunden tar vid.

Panelen består av följande förbundsordföranden:
Erik Bengtzboe, MUF
Stefan Lindborg, Ung Vänster
Linda Nordlund, LUF
Magda Rasmusson, Grön Ungdom
Sara Skyttedal, KDU
Hanna Wagenius, CUF
Gabriel Wikström, SSU
Seminariet modereras av Cecilia Beskow, samhällspolitisk chef Unionen.

Plats: Scandic Malmen, Götgatan 49-51, Stockholm
Datum och tid: Den 23 maj 16.00 – 18.00. Samtalet börjar 16.30, efter samtalet är det
mingel.
Anmälan? Seminariet är gratis, anmäl dig senast 20 maj till 23maj@unionen.se. Uppge namn, organisation, titel och eventuella önskemål om specialkost.

Läs mer · Kommentarer { 0 }

Riksrevisionens rekommendationer till regeringen

Riksrevisionen kommer idag med sina rekommendationer till regeringen för att effektivisera arbetet med att motverka arbetslösheten bland unga.  Riksrevisionens granskning visar att huvuddelen av Arbetsförmedlingens insatser sker först när en ungdom varit arbetslös i 3–4 månader. Närmare hälften av arbetsförmedlarna upplever att de inte har tillräckliga möjligheter att ge ett anpassat stöd. Regelverket och brist på tid upplevs vara problemen.

– Ungdomar vill i första hand få hjälp med att få in en fot på arbetsmarknaden. Arbetsförmedlingen bör utveckla sitt individuella stöd och ge konkreta kontakter med arbetsgivare till varje arbetslös ungdom redan i ett tidigt skede av arbetslösheten, säger riksrevisor Gudrun Antemar.

De unga som bedöms behöva det kan idag få åtgärder från dag 1, men det finns som riksrevisionen påpekar uppenbara skäl att se över om åtgärderna är de rätta och om det finns tillräckligt med tid, regelmässiga möjligheter och kompetens på arbetsförmedlingen att göra dessa bedömningar på ett bra sätt. Det måste vara bättre om några unga får för mycket hjälp än om några får för lite.

Men det allvarliga problemet är fortfarande att antalet unga i utanförskap växer. Utanförskapet innebär att man på grund av ej avslutad utbildning och/eller sociala förhållanden, såsom brist på sociala kontakter och närhet till vuxna som jobbar, hamnar långt från arbetsmarknaden. Skola, föräldrar och andra vuxna i ungas omgivning har ett mycket stort ansvar att se till att unga stannar i skolan, lär sig det de ska och avslutar sina utbildningar med godkända betyg.
Arbetsförmedlingen har ett brett ansvar att motverka utanförskapet, men de möter ofta individer som redan hamnat i en situation där de många gånger saknar den utbildning som efterfrågas på arbetsmarknaden. Det kräver både kompensation i fråga om utbildning här och nu men måste också motverkas innan det hinner bli ett problem.

Läs mer · Kommentarer { 0 }

Höj taket, släpp in fler – men behåll försäkringen

I söndags gick TCO med Eva Nordmark ut på SvD Brännpunkt och krävde att socialdemokraterna och moderaterna sluter en blocköverskridande uppgörelse om förbättring av a-kassan. Främst behöver taket höjas och fler få tillgång till arbetslöshetsförsäkringen. Unionen håller med TCO. Samtidigt är det viktigt att slå vakt om att arbetslöshetsförsäkringen förblir en omställningsförsäkring för dem som har en arbetsinkomst att försäkra. 

  Continue Reading →

Läs mer · Kommentarer { 0 }

Strejken i Fränsta debatteras i Riksdagen

Riksdagsledamoten Ali Esbati (V) har ställt en interpellation till näringsminister Annie Lööf (C) med anledning av strejken i Fränsta. Även om konflikten i Fränsta är en utpräglad arbetsmarknadskonflikt finns där också en direkt koppling till statens agerande. Företaget Peak Partners har nämligen genom länsstyrelsens försorg erhållit en miljon kronor i etableringsbidrag. Man fick samtidigt nej från Tillväxtverket på en bidragsansökan, just eftersom man inte erbjöd kollektivavtalsliknande villkor. Denna ganska inkonsekventa hållning från statliga organ blir nu föremål för debatt i Sveriges Riksdag.

Interpellationsdebatten är inplanerad till den 24 maj. Vi återkommer med mer bevakning på ämnet.

Läs hela interpellationen här.

Läs mer · Kommentarer { 0 }

ISF finner oroväckande administrativa brister

Inspektionen för Socialförsäkringen har i rapport 2013:6 undersökt vad som karaktäriserar dem som under 2010 lämnade sjukförsäkringen på grund av att de hade varit sjukskrivna i 914 dagar och därmed uppnått maximal tid i sjukförsäkringen, och vad som hade hänt med dem ett år senare. Under 2010 lämnade omkring 41 000 personer sjukförsäkringen eftersom de uppnått maximal tid. De flesta var kvinnor, och hälften var sjukskrivna på grund av psykisk ohälsa. Hälften av de som lämnade sjukförsäkringen återvände efter att de gått igenom Arbetslivsintroduktion (ALI) eller senare. Kvinnor hade högre sannolikhet än män att återvända, och sannolikheten att återvända ökade med omfattningen av sjukskrivningen. De som har kommenterat rapporten har främst pekat på att en av tio som lämnade sjukförsäkringen ett år senare har långvarigt ekonomiskt försörjningsstöd (socialbidrag), och att försörjnngsstöd var vanligare bland dem som inte återvänt till sjukförsäkringen och bland dem med psykisk ohälsa som huvuddiagnos.  Detta är oroande och behöver utredas närmare – men i det här blogginlägget vill jag istället lyfta fram de administrativa brister ISF har funnit i samband med övergång till och från ALI.

Continue Reading →

Läs mer · Kommentarer { 0 }

Många kan bli utan tjänstepension

Trenden att företag som inte tecknar kollektivavtal ökar leder till att många kommer bli utan tjänstepension. Det konstaterar AMF i en ny rapport som SvD skriver om idag. Tjänstepensionen utgör en allt större andel av den totala pensionen och är därför ytterligare en viktigt orsak till att fler företag bör ta ansvar för sina anställda och tecknar kollektivavtal. 

Det finns en risk att pensionsfrågor för de som är mitt i livet idag kan kännas allt för långt borta. I värsta fall leder det till att man inte alltid har en god översikt kring vilka villkor som gäller där man jobbar. Därför är det viktigt att väga in om arbetsgivaren har den konkurrensfördel som ett tecknat kollektivavtal faktiskt innebär, när man väljer arbetsgivare.

Läs mer · Kommentarer { 0 }

Hamilton vill göra färre unga arbetslösa genom att göra det lättare att säga upp dem

DN Ekonomi skriver idag om arbetslösheten bland unga och hur verkligheten faktiskt ser ut med anledning av en SCB-rapport som beskriver hur ungdomsarbetslösheten mäts i olika länder. Precis som Unionen ofta påtalat tar det allarmerande och uppskruvade tonläget i debatten ofta fokus från den viktiga mindre grupp unga som har verkligt strukturella etableringsproblem.
SCB slår fast att mätmetoden i grunden är bra, men att kulturella skillnader och utbildningssystem förklarar den höga siffra i Sverige. Väldigt många unga studenter och skolungdomar i Sverige söker extrajobb och dessa utgör nästan hälften av de som räknas i statistiken. Det är alltså inte intellektuellt hederligt att hävda att var fjärde ung i Sverige är arbetslös. Överdrifterna används flitigt från såväl höger till vänster för att ge sig på allt från regeringen till LAS och ingångslöner. Under trepartssamtalen har regeringen med Anders Borg i spetsen visat på stor förståelse för vad som krävs för att ge fler unga jobb: bättre etableringsmöjligheter genom exempelvis yrkesintroduktion.

SCB:s rapport kan inte ha kommit så lägligt för folkpartiets ekonomiskpolitiska talesperson Carl B Hamilton. I ett inlägg på partiets hemsida skriver Hamilton, att LAS  bör ”slipas ned” för att dämpa ung- och ”invandrararbetslösheten” som han kallar det. Det är en lovvärd och relevant ambition, men en snabb titt i statistiken och ute i verkligheten ger en annan bild av vilka medel som krävs. För unga och invandrare finns visserligen en något större friktionsarbetslöshet på totalen, men de med utbildning får faktiskt jobb.  De personer i dessa grupper som däremot riskerar utanförskap har en sak gemensamt, man saknar tillräcklig utbildning för vad en modern arbetsmarknad kräver.  Folkpartiet basar över utbildningsdepartmentetet och är ansvariga för att just unga och invandrare har de kunskaper som krävs för att få jobb. Trots det talar partiet förvånansvärt ofta och med nitisk precision enbart om LAS och ingångslöner. Är det så tomt i verktygslådan och är ambitionen så låg för ett parti som gjort sig kända under parollen att utbildning ska löna sig?
Hur ska Hamilton ge personer som aldrig haft en anställning och som saknar tillräcklig grundutbildning, en chans att komma in på arbetsmarknaden och samtidigt dämpa arbetslösheten genom att göra det enklare att sparka dem som redan är etablerade?

Läs mer · Kommentarer { 0 }

Dags att lösa rätten till ersättning från a-kassa vid förtroendeuppdrag

Idag lyfter DN återigen frågan om rätten till ersättning vid förtroendeuppdrag. Arbetet är delvis gjort och ett förslag finns att utgå från . Det finns dessutom politisk samsyn. Det måste vara tydligt att personer med förtroendeuppdrag också täcks av arbetslöshetsförsäkringen oavsett var inkomsten som ersättningen baseras på kommer ifrån. Innan detta är löst är det ingen uppmuntran till engagerade medborgare att ta på sig ett förtroendeuppdrag, varken som förtroendevald inom sitt fackförbund eller inom ramen för det civila samhället.  Så länge detta inte åtgärdas försvårar det att få fler att delta i det lokalt fackliga arbetet. Dessutom får det direkta konsekvenser för privatekonomin hos medborgare som aktivt vill bidra till samhällets och demokratins utveckling. En utebliven del av ersättning vid eventuell arbetslöshet om du har ett fackligt förtroendeuppdrag är inte okej. Det måste vara samma rätt till ersättning till a-kassa för ett förtroendeuppdrag som för en anställning. Nu ligger frågan hos socialförsäkringsutredningen och en snabb process är nödvändig. Det är dags att lösa frågan.

Läs mer · Kommentarer { 0 }

Lena Mellin om Unionens undersökning

Aftonbladet-profilen Lena Mellin noterade som många andra Unionens affischer under S-kongressen där vi slår hål på 3 myter om arbetslösheten bland unga. En av dem är vad bl.a. Svenskt näringsliv och Magdalena Andersson (S) valt att göra till mantra, att var fjärde ung är arbetslös. Vilket helt enkelt inte stämmer. Melin har därför helt rätt när hon skriver att:

På pappret är 26,4 procent av alla under 25 utan jobb. Det är en missvisande siffra eftersom där ingår en förfärlig massa heltidsstuderande som söker helg- och kvällsjobb. De letar jobb för att slippa ta ännu högre studielån…Den intressanta siffran är snarare hur många ungdomar som riskerar att hamna i ett livslångt utanförskap eftersom de aldrig får det första viktiga jobbet, det som ger erfarenhet av arbetslivet och referenser.”

Men sifferexercisen är inte ointressant. För att komma till rätta med problemet måste det analyserar på ett korrekt sätt om rätt åtgärder ska kunna sättas in, ofta dras unga över en kam – det var tydligt också under S-kongressen. Även bland de ”riktigt” arbetslösa finns det unga som är strukturellt arbetslösa och dem unga som håller på att etablera sig och därför ”bara” har korta perioder av arbetslöshet, s.k friktionell arbetslöshet. Dem som lever i det livslånga utanförskapet är de mest utsatta men också dem som har ingen, bristfällig eller oavslutad utbildning. Den mest ambitiösa arbetsmarknadspolitiken eller de mest sänkta trösklarna på arbetsmarknaden kommer inte rå på det. Dem med tillräcklig utbildning kommer hinna före och bli rekryterade istället för dem med otillräcklig utbildning.

Därpå tillkommer faktumet att individer måste vilja och välja att utbilda sig. Det kräver både självförtroende och framtidstro. Att tala om unga som en ”förlorad generation” eller personer som lever ”skitliv” är lika missvisande som förödande för moralen bland de unga som står och väger i valet att satsa på att ta igen utbildning.

Läs mer · Kommentarer { 0 }