Det gränslösa arbetslivet behöver gränser – mobilpolicy viktigt verktyg för att minska stressen

Var idag på ett kompetenshöjande seminarium kring ”Gränshantering, livsbalans och hälsa”. Forskaren Christin Mellner – som Unionen har uppträtt med i olika sammanhang – presenterade en studie, där hon bland annat har analyserat hur medlemmar i Unionen hanterar utmaningar med det gränslösa arbetslivet. En utmaning hon beskrev på följande sätt: Ju större frihet i arbetet, desto svårare att göra sig fri från arbetet. Mellner poängterade att det finns för- och nackdelar med utvecklingen, och att det är vi själva som individer, som anställda i företag och som arbetsgivare, som har ansvaret för att inte de nya tekniska möjligheterna ger negativ stress och ökad ohälsa. Ett ansvar som idag för ofta hamnar på den enskilda i stället för som en del av ett modernt arbetsmiljöarbete.

Studien innehåller en mängd spännande resultat. Särskild intressant var det att:

– cirka 15 procent i undersökningen frivilligt jobbar ”integrerat” – inte skiljer tydligt mellan arbete och fritid

– ungefär 85 procent önskar att jobba ”separerat”, och alltså därmed eftersträvar en tydlig gräns mellan arbete och fritid

60 procent i sistnämnda grupp lyckas att få balans i arbetlivet, medan det är cirka 1 av 3 bland de som önskar jobba integrerat som hittar denna balans

En viktigt gemensam nämnare för båda strategier är att gränssättning behövs, om inte arbetsbelastningen ska ta överhand och få negativa hälsokonsekvenser. Som Mellner konstaterar: Det är inte populärt att vara otillgänglig, men hur arbetet är organiserat är en arbetsmiljöfråga. Det ska vara möjligt att prata om flexibilitet och gränssättning. 

Ett bra ställe att börja vore en mobilpolicy på varje arbetsplats.

Kommentera