Avfärda inte arbetsmiljöns betydelse för sjukskrivningarna

Förra veckan släpptes Sjukskrivningarnas anatomi – en ESO-rapport om drivkrafterna i sjukförsäkringssystemet. Forskarna bakom rapporten vill synliggöra att ökande sjukskrivningar inte beror på ökad ohälsa i befolkningen. Men de drar alltför snabba slutsatser om arbetsmiljön. Och var är genusanalysen?

Mycket av det som sägs i rapporten är väl känt sedan tidigare. Bland annat beskrivs det faktum att de kraftiga svängningarna i sjukskrivningstalen i Sverige inte kan förklaras av motsvarande förändringar i folkhälsan.

Bortre tidsgräns debatteras åter

DN Debatt för forskarna bakom rapporten fram fem förslag för en bättre sjukförsäkring.

Inte helt oväntat är det förslaget om att återinföra en bortre tidsgräns i sjukförsäkringen som vållat mest debatt.

De övriga förslagen går ut på att öka arbetsgivarnas kostnadsansvar för sjukskrivna, begränsa tidiga insatser i sjukskrivningar, villkora läkares rätt att utfärda sjukintyg samt minska politikens inflytande över sjukförsäkringen.

I det här blogginlägget tänkte jag dock titta närmare på vad som sägs om arbetsmiljö i rapporten.

Olika kön – olika arbetsmiljö?

Sjukskrivningarna ökar just nu och som vanligt är sjukskrivningstalen bland kvinnor långt högre än de är bland män.

Psykisk ohälsa är idag den vanligaste sjukskrivningsorsaken bland kvinnor.

Forskare har under många år lyft fram att den segregerade arbetsmarknaden kan vara en av orsakerna till detta. Mäns och kvinnors arbetsmiljö skiljer sig åt på så sätt att fler kvinnor har en sämre psykosocial arbetsmiljö – och detta har setts som en av förklaringarna till att kvinnor är sjukskrivna i så pass mycket högre utsträckning än män. (Se bland annat kunskapsöversikten från Forte).

Kvinnor har högre sjukskrivningsrisk

I ESO-rapporten finner forskarna dock inget stöd för att kvinnors högre sjukfrånvaro skulle bero på en generellt sett sämre arbetsmiljö.

I rapporten har mäns och kvinnors sjukfrånvaro i 46 olika branscher studerats. Utifrån dessa analyser konstateras att kvinnor har en ”statistiskt säkerställd överrisk att vara sjukskrivna” i 41 av de 46 studerade branscherna. Vidare konstaterar man att det är ”osannolikt att skillnader i arbetsmiljö skulle ligga bakom skillnaderna i sjukfrånvaro mellan män och kvinnor”.

Vad har analyserats?

Här kan det vara på sin plats att titta närmare på analysen som ligger till grund för uttalandet, som ju går tvärtemot tidigare forskning om arbetsmiljöns betydelse. De variabler man kontrollerat för i de respektive branscherna är ålder, utbildning (såväl nivå som inriktning), gift/ogift, antal barn under 18 år, löneinkomst, sysselsättningsstatus samt län.

Alltför stora slutsatser om arbetsmiljö

Analysen i sig är välgjord och korrekt.

Kvinnor är sjukskrivna i högre grad än män, även när de arbetar inom samma bransch.

Och ja, det stämmer att skillnaderna inte kan förklaras av de variabler som just räknats upp. Men att tolka detta som att arbetsmiljö inte har betydelse för sjukskrivningarna är att dra alltför stora slutsatser.

Dels kan det finnas stora variationer i arbetsmiljö inom en och samma bransch.

Dels kan de normer som råder i arbetslivet få olika konsekvenser för kvinnors och mäns karriärer och välmående.

För att få hjälp och bekräftelse i arbetslivet hjälper det ofta om man passar in i de dominerande idealen och normerna på arbetsplatsen. (Se exempelvis JA-delegationens rapport).

Vi vet också att familjeförhållanden har olika betydelse för hälsa och möjligheter i arbetslivet, beroende på vilket kön man har.

Att vara kvinna och chef i låt säga IT-branschen kan därför skilja sig från hur det är att vara man och ha samma jobb i samma bransch.

Normer och ideal – svårt att mäta

Det finns helt enkelt en mängd variabler som inte lika enkelt går att stoppa in i en regressionsanalys. Normer och ideal är exempel på sådana variabler.

Det är viktigt att arbetsmiljö och normer i arbetslivet inte viftas bort som irrelevanta, när vi tillsammans försöker komma tillrätta med sjukskrivningstalen.

Kommentera