Äntligen – en föreskrift för den organisatoriska och sociala arbetsmiljön

Daniel Gullstrand

Nu har äntligen Arbetsmiljöverket fattat beslut om en föreskrift som förtydligar arbetsgivarens ansvar för den organisatoriska och sociala – eller som den också kallas den psykosociala – arbetsmiljön. Föreskriften påverkar samtliga arbetsplatser i landet och kommer träda i kraft mars 2016.

Unionen har länge påpekat behovet av en sådan föreskrift, särskilt eftersom vi sett att många av de arbetsmiljöproblem som tjänstemännen möter i sitt arbetsliv är av psykosocial karaktär. Av de ca 80 aktiva föreskrifterna som finns är detta den första som tar ett helhetsgrepp på stress, arbetsbelastning, otydliga arbetsuppgifter, tillgänglighet efter arbetstid och kränkande särbehandling.

Arbetsmiljölagen är en ramlag som måste preciseras med föreskrifter för att fungera. Idag finns ca 80 aktiva föreskrifter med att från de specifika arbetsmiljöriskerna vid optisk strålning, djurhantering, tryckkärl och kemikaliehantering, men också mer generella arbetsmiljöfrågor som föreskrifterna om systematiskt arbetsmiljöarbete, arbetsplatsens utformning och arbetsanpassning och rehabilitering. Unionen och många andra fackförbund har länge påpekat att det också behövs en föreskrift för de organisatoriska och sociala arbetsmiljöproblemen.

Det blir helt enkelt mycket mera lätt att göra rätt som arbetsgivare

Att föreskriften nu kommer är en stor framgång för de fackliga organisationerna, men utgör också ett stöd för arbetsgivarna som ansvarar för arbetsmiljön. Nu blir det tydligt vad Arbetsmiljöverket förväntar sig för arbetsmiljöarbete på det psykosociala området från arbetsgivarna, något som tidigare enbart funnits som lagtext i arbetsmiljölagens andra kapitel. Det blir helt enkelt mycket mera lätt att göra rätt som arbetsgivare, dessutom med stöd av en vägledning som Arbetsmiljöverket publicerar i samband med föreskriftens ikraftträdande.

Många av föreskriftens paragrafer har varit helt självklara att följa för många av landets arbetsgivare redan tidigare, men ska ändå ses som ett stöd i arbetet att skapa en god psykosocial arbetsmiljö. Föreskriften bygger vidare på de tidigare kraven på att arbetsmiljöarbetet ska bedrivas systematiskt och i samverkan på arbetsplatsen.

Unionen har länge uppmärksammat de arbetsmiljörisker som finns i tjänstemännens allt mer gränslösa arbetsliv. Med det gränslösa arbetet har många upplevt en större frihet över sin arbetstid och ökat engagemang i sitt arbete, men baksidan har varit priset av att aldrig riktigt kunna koppla av. I en undersökning Unionen genomförde 2013 uppgav 7 av 10 att de var tillgängliga för arbete efter ordinarie arbetstid minst en gång i veckan, ungefär hälften uppgav att de var tillgängliga dagligen efter arbetstid.

Många tjänstemän upplever problem med att släppa tankarna på jobbet under sin fritid, eller har sömnproblem på grund av tankar på jobbet. De som är tillgängliga efter arbetstid är också de som har svårast att släppa tankarna på jobbet och koppla av.

Många medlemmar vittnar om slimmade arbetsorganisationer där de inte har någon kollega att lämna över arbetsuppgifter till om de skulle råka bli sjuka, behöva vabba eller om det för tillfället är för mycket att göra. Det enda alternativet som återstår är att jobba övertid eller ta med arbetsuppgifterna hem.

Föreskriften blir ett viktigt verktyg i arbetet med att skapa ett friskare och hälsosammare arbetsliv.

Unionen organiserar också många tjänstemän som istället för gränslösa arbetstider fått se en minskad möjlighet att påverka sin arbetstid. Arbetstiden blir för dessa medlemmar ohälsosam, oförutsägbar, osammanhängande, osocial, obekväm eller oregelbunden. Eller O-arbetstider som Unionen kallar det.

I föreskriften preciseras arbetsgivarens ansvar att åtgärda arbetsmiljörisker som uppstår vid arbetstidens förläggning, de exempel som Arbetsmiljöverket listar innehåller både krav på tillgänglighet, delade arbetspass, övertid och skift. Oavsett om arbetsmiljön är gränslös eller består av O-arbetstid kommer den nya föreskriften att vara till hjälp.

Förutom paragrafen om arbetstid kommer den nya föreskriften att precisera arbetsgivarens ansvar att åtgärda eller hantera följande frågor:

  • Att chefer och andra arbetsledare ges den kompetens och de befogenheter som krävs för att kunna motverka och hantera ohälsosam belastning och kränkande särbehandling
  • Att se till att de arbetsuppgifter och befogenheter som anställda får inte leder till ohälsosam belastning
  • Att arbetsbeskrivningarna är tydliga så att de anställda vet vilka arbetsuppgifter de ska utföra, vad som ska prioriteras, vilka mål som ska uppnås, vem de kan vända sig till för hjälp eller vägledning samt om det finns några särskilda sätt som uppgifterna ska utföras på
  • Att det finns rutiner för att motverka och hantera kränkande särbehandling på arbetsplatsen

Föreskriften kommer nu att bli ett stöd för arbetsgivare i arbetet med en god arbetsmiljö, men också för Unionens ca 7500 arbetsmiljöombud som företräder de anställda på sina arbetsplatser när de samverkar för att skapa en god arbetsmiljö. Med föreskriften stärks också arbetsmiljöombuden i sina krav på en bättre psykosocial arbetsmiljö.

Unionens 7500 arbetsmiljöombud stärks i sina krav på en bättre psykosocial arbetsmiljö.

Dålig psykosocial arbetsmiljö och psykisk ohälsa hänger samman, något som belagts ett flertal gånger både förr och nu – se exempelvis SBU eller FORTEs sammanställningar. Sedan 2010 ökar återigen sjukskrivningarna i Sverige, idag är dessutom sjukskrivning på grund av psykisk ohälsa den vanligaste orsaken. Föreskriften kommer alltså inte en dag för tidigt utan kommer bli ett viktigt verktyg i arbetet med att skapa ett friskare och hälsosammare arbetsliv.

Kommentera