Civilsamhällets bidragsberoende och anställningarna

I Sverige, som så många andra länder får civilsamhället ekonomiska medel för att bekosta verksamheten. Men vilka som får ekonomiska medel och vilka krav på motprestation som ställs avgörs av politiska beslut som gynnar och missgynnar delar av civilsamhället.

De delar av civilsamhället som inte har egna resurser och kapital är ofta beroende av bidrag och donationer. Enligt Unionens undersökning svarar 63 procent att deras organisations främsta inkomstkälla är offentliga medel.

Bidragen är ett verktyg för det offentliga att bidra till civilsamhällets tillväxt, demokratin och för att uppnå politiska mål. De utgör också en viktig, om inte avgörande, inkomst för många organisationer och är ofta öronmärkta.

Vi vill se ett blomstrande civilsamhälle som själv kan styra över dagordningen

Medel för anställningar, HR-kompetens, arbetsledning och kompetensutveckling är inte så vanliga på bidragsmarknaden. I de bidragsberoende organisationerna halkar därför dessa frågor efter.

Innan sommaren fick Kammarkollegiets generaldirektör, Gunnar Larsson, i uppdrag att ta reda på hur statliga bidrag till civilsamhället kan bli mer långsiktiga, förutsebara och enhetliga. Initiativet är efterfrågat och välkommet av Unionen.

Långsiktighet
Antalet anställda i civilsamhället ökar ständigt och idag är över 200 000 personer anställda i civilsamhället. Vi hoppas nu att utredaren är uppmärksam på att finansieringen av civilsamhället påverkar jobben inom sektorn.

Idag färgas sektorn av många visstidsanställningar och ofrivilliga deltidsanställningar. Frågor om arbetsledning och arbetsmiljö är lågt prioriterade då dessa inte finns inom ramen för finansieringsmöjligheterna.

Över 200 000 personer anställda i civilsamhället.

Civilsamhället ska precis som resten av arbetsmarknaden erbjuda seriösa arbetsgivare och bra villkor. Det finns ingen anledning att medarbetare med engagemang för sina arbeten inte ska erbjudas arbetsplatser med kollektivavtal och schyssta villkor.

Vi önskar också att regeringen inser att långsiktiga medel inte är enda lösningen för ett fungerande civilsamhälle. Vi vill se ett blomstrande civilsamhälle som inte är bidragsberoende och som själv kan styra över dagordningen. Därför behövs kompletterande utredningar och kartläggningar som visar vägen till ett starkare och oberoende civilsamhälle.

Läs också denna kommentar från Forum om långsiktighet i finansieringen.

Kommentera