Civilsamhället omfamnas i höstbudgeten

Civilsamhället är flitigt omnämnt i regeringens höstbudget. Dialog och samverkan med civila samhällets organisationer förekommer i tolv olika utgiftsposter med olika omfattningar.

Det är bra att regeringen ser civilsamhällets organisationer som viktig part för samhällsutvecklingen och lägger resurser på utveckling av samarbeten och dialog.

Civilsamhället förväntas bidra till att skapa ”En samhällsgemenskap med mångfald som grund och att samhället utformas så att människor med funktionsnedsättning i alla åldrar blir fullt delaktiga i samhällslivet.”

Regeringen förväntar sig att rättsväsendets myndigheter ska stärka samverkan med civila samhället och därigenom förbättra det brottsförebyggandet arbetet och stödja brottsutsatta.

Det civila samhället nämns också som ”Viktiga partners i Sidas arbete mot förtryck och för demokrati och mänskliga rättigheter.”

Regeringen vill tillföra medel till idrottsrörelsen ”För ökade möjligheter att erbjuda aktiviteter till nyanlända som fått uppehållstillstånd” och man ser civilsamhället som  ”Viktig resurs och tillgång för nyanländas etablering”.

Vidare anses civilsamhället vara ”Ett särskilt fokusområde för att stärka hbt-personers rättigheter.” Även jämställdhet är ett område där civilsamhället anses kunna bidra: ”Engagemang och arbete inom det civila samhällets organisationer är en betydelsefull förutsättning för att utveckla jämställdhetspolitiken och stimulera den politiska debatten.”

Regeringens stora fråga om ungdomsarbetslösheten är ytterligare ett område där civilsamhället förväntas hjälpa till och vända.

Ungdomsarbetslösheten är ett område där civilsamhället förväntas hjälpa till.

Trossamfunden pekas också ut som viktiga aktörer i civilsamhället som genom sin verksamhet kan ”Bidra till kunskap, förståelse och respekt för olika trosinriktningar och därmed motverka polariseringen i samhället”.

Det är tydligt att regeringen förväntar sig mycket dialog, samverkan och framförallt konkret verksamhet på en rad olika områden från civilsamhället.

Men som en representant för civilsamhället en gång uttryckte så behöver inte civilsamhället göra någonting av det som staten vill. Det är civilsamhällets organisationer och dess medlemmar som bestämmer inriktningen på organisationernas arbete.

När staten så tydligt ropar på civilsamhällets insatser är det viktigt att staten också inser att civilsamhället är mer än ideellt engagerade personer.

Här finns anställda med otrygga anställningar som en direkt konsekvens av de kortsiktiga bidragen.

Här finns anställda som arbetar deltid på grund av att finansieringen inte räckte till alla de heltidsanställningar som egentligen behövdes för att uppfylla regeringens önskemål om samhällsutveckling.

Unionen vill se en mer långsiktig finansiering av civilsamhället

Unionen vill se en mer långsiktig finansiering av civilsamhället och ett bidragssystem som på sikt bidrar till civilsamhällets ökade självständighet.

Vi anser att det är bra att regeringen visar allt större erkännande för civilsamhällets roll i samhällsutvecklingen. Nu vill vi att regeringen ska genom bidragspolitiken kvalitetssäkra villkoren för anställda i civilsamhället.

Kommentera