Kommentar på Medieutredningen

Newspapers B&W (3) Av Jon S CC BY 2.0

Medieutredningens särskilde utredare Anette Novak presenterade den 7 november utredningens slutbetänkande ”En gränsöverskridande mediepolitik. För upplysning, engagemang och ansvar SOU 2016:80.

Den viktigaste punkten utredningen presenterar är ett nytt teknikneutralt mediestöd. Detta är positivt. I en tid när allt färre orter har en egen mediebevakning och flera stora aktörer rör sig mot en helt digital utgivning behöver man stödja nya kanaler. Med ett teknikneutralt mediestöd kan man stödja nya initiativ och omställning utan att för den delen dra undan mattan för det som redan är etablerat.

Med ett teknikneutralt mediestöd kan man stödja nya initiativ och omställning utan att för den delen dra undan mattan för det som redan är etablerat.

Utredningen tar upp att fler medborgare står utan lokal mediebevakning, samtidigt som många i glesbygden saknar möjlighet att via bredband ta del av de nya kanaler som uppstår. En utbyggnad fibernät eller andra bredbandslösningar i glesbygd skulle inte bara öppna upp tillgången till nya medier, det skulle också stärka möjligheten att bedriva verksamhet från dessa platser, vare sig man sysslar med media eller annat företagande. Därför är det bra att utredningen tar upp vikten av en sådan utbyggnad.

Ett av de mer förvånande förslagen som lyftes upp under presentationen var att starta ett nytt mediebolag. Förslaget lades fram i den separata promemorian ”Om de offentligt finansierade medierna – frågeställningar som bör utredas inför nästa tillståndsperiod”. Tanken är att det nya mediebolaget ska bevaka ämnen som hamnar i skymundan bland de privatägda medierna och finnas på platser som i dag saknar lokal mediebevakning. Bolaget ska inte ha någon egen publicering utan verka genom andras kanaler. Även om syftet med ett sådant bolag är lovvärt är det svårt att se hur det skulle fungera i praktiken.

Om syftet med den nya mediepolitiken är att stödja och stärka en bredare mediebevakning kan det bli kontraproduktivt att starta ett bolag som ska producera innehåll åt andra. Risken finns att de som använder innehåll från det nya mediebolaget inte ser någon mening eller vinst med att satsa på egen bevakning. Då är det svårt att se poängen med förslaget på att ge extrastöd till de som bevakar eftersatta områden.

Det nya mediebolaget ska enligt promemorian finansieras genom beräknade besparingar från en sammanslagning av de nuvarande public servicebolagen. Dagens public servicebolag har idag olika uppdrag och olika arbetsätt, att helt enkelt slå ihop dem kan vara svårare än vad man tror och man måste ställa sig frågan vad man riskerar att förlora med en sådan förändring.

I DN/Ipsos förtroendemätning hamnar public servicebolagen SVT och SR i toppen. Istället för att bryta ner fungerande strukturer med högt förtroende bland medborgarna borde man kunna få till en bevakning av eftersatta ämnen och områden inom de nuvarande ramarna.

Det kanske mest kontroversiella förslaget utredningen lägger fram är kraven på en demokratisk värdegrund för att kunna ta del av mediestödet. Det kan vid en första anblick verka relativt oproblematiskt, dels så är det samma formuleringar som redan finns i radio- och tv-lagen och dels så är det fritt att ansöka om stöd eller avstå.

De värdeuttryck vi använder oss av är inte satta i sten, utan skiftar över tid, ibland omedvetet men också genom påverkan.

Problemet här är att det i och med detta inte blir en finansiering av en viss verksamhet utan en viss sorts värderingar, värderingar som utgör samhällets normer men värderingar likväl. De värdeuttryck vi använder oss av är inte satta i sten, utan skiftar över tid, ibland omedvetet men också genom påverkan. Ett verktyg som därmed är satt att värna om grundläggande demokratiska värderingar kan därmed bli verktyget som nedgör dem.

En annan väg att gå skulle kunna vara att låta den nya mediestödsnämnden ta ställning utifrån vedertagna pressetiska regler. Dessa är framtagna av branschens aktörer vilket minskar den statliga styrningen och skulle möjligtvis bättre kunna stå emot politisk påverkan än löst formulerade värderingskrav. Å andra sidan är de mer detaljerade och kan verka mer styrande.

När det gäller nomineringen till den nya mediestödsnämnden är det positivt att man föreslår att ledamöterna ska nomineras av arbetsmarknadens parter gemensamt. Den politiska styrningen får mindre inflytande över vilka som faktiskt får ta del av stödet. Fackens inflytande kan bättre bevaka professionernas intressen samtidigt som de kan vara en samvetsröst som är friare från vinstintressen.

Bild: Newspapers B&W (3)  Av Jon S  CC BY 2.0

Kommentera