Varför är det så dyrt med pizza i Norge?

I veckan drog vi undan ridån och presenterade Unionens syn på konjunkturläget i Sverige (läs här). Vi sällar oss till den stora fårskocken av bedömare som sträcker upp en fuktad klöv i luften och spår en period med mycket låg tillväxt 2012 och 2013; 0,7 och 1,7 procent respektive år. Slutsatserna underbyggs metodiskt. Termtät text varvas med tabeller och diagram. Men ändå. Det är egentligen bara en sak vi som försöker sia om framtiden med någorlunda stor säkerhet vet. Vi kommer att ha fel. Ett litet fel är bättre än ett stort, men fel kommer det att bli.

Därför kan det för en prognosmakare finnas en stor lockelse i att som omväxling titta bakåt istället. Lite ovedersäglig fakta istället för mer eller mindre fria fabuleringar, så att säga. Så därför serveras nu lite ovedersäglighet, som dessutom kan vara extra uppiggande för en svensk läsare som redan börjat misströsta över fallande BNP-tillväxt.

I diagrammet framgår hur BNP/capita uttryckt i US dollar har utvecklats i Sverige och sex andra länder under åren 1997-2012. Av de utvalda återfinns utöver Sverige även Finland, Tyskland, USA och Japan på topp-tio på den lista över de mest konkurrenskraftiga länderna i världen som World Economic Forum sätter samman varje år. Diagrammet visar att flera anmärkningsvärda förändringar har ägt rum sedan 1997. En av dem är Sveriges utveckling, vars BNP/capita mer än fördubblats. I detta ingår alltså effekter av hur kronkursen utvecklats relativt US dollarn, men i grund och botten visar kurvan att den svenska ekonomin relativt den egna befolkningens storlek utvecklats exceptionellt starkt. Finland, med en ökning på 98 procent, är det land av de övriga i toppen av World Economic Forums konkurrenskraftsliga som är närmast att följa med den svenska utvecklingen.

Såväl Japans som USA:s utveckling är intressant i förhållande till Sveriges. 1997 utgjorde den japanska BNP/capitan 120 procent av den svenska, motsvarande andel för USA var 107 procent. Som framgår av diagrammet är situationen 2012 den omvända. Nu ligger Japans nivå på endast 62 procent av den svenska, medan USA:s BNP/capita 2012 är 86 procent av Sveriges.

Kina är inte bara ett extremfall i sammanhanget av anledningen att landet rör sig på en helt annan nivå än övriga länder. Naturligtvis är inte heller något av de andra länderna i närheten av att ha genomgått samma relativa förändring under perioden. BNP/capita i Kina har sedan 1997 ökat med smått hallucinatoriska 665 procent. Närmast efter Kina kommer Norge, som redan 1997 var det land som var rikast i förhållande till sin befolknings storlek, men då bara 4 procent rikare än tvåan Japan. 2012 har den norska BNP/capitan ökat med 178 procent. Numera ligger visserligen Sverige tvåa, men den svenska BNP/capitan utgör ändå bara 58 procent av den norska.

Som om det inte var nog höjde den norska regeringen i veckan sin prognos för Norges BNP-tillväxt 2012 från 2,7 till 3,7 procent. Så om vi nu trots allt ska lita på den samlade prognosmakarskarans bräkanden, finns det i nuläget alltså inte mycket som tyder på att den norska pizzan ska bli billigare för oss svenskar de kommande åren…