Jonas Milton anklagar idag politikerna för snobbism i forskningspolitiken. Milton, som företräder tjänsteföretagen/Almega, har rätt i väldigt mycket men gör en feltolkning av verkligheten när han säger att en stor del av forskningspolitiken har flyttat från industrin till de kunskapstjänsteföretagen. Det är naturligt för Milton att framhålla de egna medlemsföretagen, men sanningen är att industrin har genomgått en strukturomvandling som innebär att man har vridit forsknings- och utvecklingsinsatser mot tjänster eftersom det är det som ger produkterna mervärde på marknaden. Ericsson är ett tydligt exempel på detta, där forskning och utveckling av tjänster idag är betydligt större än fysiska produkter.
Tjänsteutveckling kräver nya kunskaper. Att området forskas på, är därför viktigt. Det finns en hel del framstående forskning i Sverige men problemet är att den är utspridd och svår för företagen att hitta. Inte minst för de mindre företagen. Unionen vill därför att regeringen ger en myndighet ansvaret att tillvarata tjänsteforskning och sprida den till företagen. Vi vill också att tjänsteforskningen uppvärderas och ges status genom egna forskningsprogram. Det duger inte med regeringsföreträdare avfärdar tjänsteforskning med motiveringen att den inte kan nå hög kvalitet. Tjänsteforskningen bedrivs på ett annat sätt än traditionell forskning (närmare kunden och mer framtidsinriktad, än utvärderande av tidigare produkter) och måste därför bedömas på ett annat sätt.
Problemet är att så få förstår vad tjänsteforskning är, och här har både Unionen och Almega ett ansvar. Vi måste bli bättre på att konkretisera området för att det inte ska kunna avfärdas som flummigt. Detta var en anledning till att Unionen i Göteborg idag anordnade en politikerträff tillsammans med Ericsson om just tjänsteforskning. Tillsammans kunde vi konstatera att mer måste göras för att främja tjänsteutveckling eftersom det är en fråga om överlevnad för det svenska näringslivet.
Twitter
Tror man ska vara försiktig med att avfärda de företag som arbetar med kunskapsintensiva företagstjänster. Dessa spelar en stor roll i innovationssystemet men uppmärksammas sällan i innovationspolitiken. Bara i Mälarregionen arbetar omkring en kvarts miljon människor i denna sektor. En utmaning för Unionen att få politikerna att se dessa företags betydelse för innovationer rörande såväl produkter som tjänster – och kanske en möjlighet att få fler medlemmar i en snabbt växande sektor med mycket kompetenta medarbetare!
Det är helt korrekt att tjänsteforskning är viktig för hela det svenska näringslivet. Tjänstesamhällets framväxt innebär att tjänstesektorn växer, bland annat till följd av outsourcing av kunskapsintensiv verksamhet – från industrin till tjänsteföretag. Det innebär också att den kvarvarande industrin tjänstefieras. Av den anledningen samverkar vi med Teknikföretagen för att utveckla en ”forskningsagenda för samverkan” inom området tjänsteinnovation.
Vår förhoppning är att agendan ska leda till att vi i början av nästa år får se en större VINNOVA-satsning på ett strategiskt innovationsprogram (SIP). Det skulle bilda en plattform från vilken näringsliv och akademi gemensamt skulle kunna utveckla den strategiskt viktiga tjänsteforskningen. Inte minst tillämpningen skulle vara i fokus i form av olika typer av piloter/testbäddar.
Välkänt är att industrin framför allt i dessa dagar höjer rösten för att propagera för mer teknisk forskning. Utifrån denna verklighet menar jag att det är oerhört viktigt att regeringen inte väljer att prioritera bort tjänsteforskningen genom att endast satsa traditionellt. För att säkra vår globala konkurrenskraft och ytterst välfärden.
När det gäller studier av det här slaget efterlyser jag större fokus på kundperspektivet. Utan kunder som har viljan och kraften att köpa in avancerade tjänster blir det ingen tillväxt i tjänstesektorn. Och i en exportberoende nation som Sverige är de kunderna ofta större industriföretag. Den roll som de spelar när det gäller att ge tjänsteföretag de första avgörande referenserna, som kan ge en skjuts ut på världsmarknaden, uppmärksammas alltför sällan. Ett exempel är forskningsprojektet Gröna Tåget, där Bombardier tillsammans med KTH och Trafikverket utvecklat nya systemlösningar som bland annat givit en designbyrå på Södermalm i Stockholm ett internationellt genombrott.
Pär Isaksson
Kommunikationschef
Bombardier Transportation