Löfven håller vad han lovar när det gäller näringslivsvänlig politik. I socialdemokraternas svar på regeringens budget tas viktiga steg mot att lyfta innovationsfrågorna. Det ska sägas, att även regeringen har lämnat flera positiva besked inför den kommande forskningspropositionen, men Löfven är snäppet vassare på ett par punkter. Finansieringen av socialdemokraternas budget gör att han ändå inte kommer att accepteras av många företagare.
Löfven vill att innovationsfrågorna styrs av statsministern själv, precis som i bland annat Finland. Det kan tyckas oväsentligt, men det finns en viktig poäng i att lyfta frågor till högsta nivå som har sådan stor betydelse för Sveriges framtida konkurrenskraft och jobbskapande. Om Löfven fick bestämma skulle ett nationellt innovationsråd ledas av statsministern.
Socialdemokraterna vill satsa 0,5 mrd kr mer än regeringen på strategiska samverkansprogram där företagen är involverade i forskningsprojekten. Detta är en av de allra viktigaste frågorna som Unionen tillsammans med våra med- och motparter på arbetsmarknaden har drivit det senaste året. Dessutom vill man öka innovationsupphandlingarna i offentlig sektor som ett sätt att möta viktiga samhällsutmaningar inom exempelvis energiområdet. Innovationer skapas på så sätt via offentliga upphandlingar. Även detta har vi efterfrågat. Förutom en nationell strategi för innovationsupphandlingar vill socialdemokraterna satsa 50 mkr på ett nationellt kompetenscentrum.
För att främja forskningsinvesteringar i nystartade företag vill socialdemokraterna införa en möjlighet att dra av kostnader för FoU mot arbetsgivaravgiften under ett uppbyggnadsskede. Det är ett intressant förslag som skulle ge kunskapsintensiva nystartade företag en extra skjuts under den första tiden när kostnaderna är som störst.
Tyvärr har både socialdemokraterna och regeringen missat en viktig fråga; att forskningen kring tjänster behöver stärkas och spridas bättre för att öka innovationskraften i hela näringslivet. Socialdemokraterna pekar visserligen på att tjänstesektorns potential ska tas tillvara, men lämnar inga konkreta förslag. Har de missat att inte bara tjänstesektorn, utan större delen av industrin också är beroende av tjänsteutveckling, något som vi som arbetar i och med näringslivet har begripet för länge sedan? Förhoppningsvis kommer klargöranden när forskningsmotionen läggs fram senare i höst.
Magdalena Anderssons bedömning är att reformutrymmet är betydligt mindre än vad Borg tror, därför är omfattningen av socialdemokraternas budget endast 18 miljarder kr istället för regeringens 23 miljarder kr. Trots detta finns det plats för en mindre bolagsskattesänkning, borttagande av andra sjuklöneveckan och viktiga förbättringar av arbetslöshetsförsäkringen samt en rad andra välfärdsreformer. Budgeten går ihop eftersom socialdemokraterna vill återställa (höja) krogmomsen och arbetsgivaravgifterna för anställda upp till 25 år. Dessa förändringar skulle göra det avsevärt dyrare att ha unga personer anställda och att vara krögare, men det drabbar inte de kunskapsintensiva företagen som är de som i första hand står för innovationskraften.
Höjningen av moms- och arbetsgivaravgifterna får socialdemokraterna naturligtvis skarp kritik för från arbetsgivarorganisationerna. Problemet är att den här formen av jobbskapande är förfärligt kostsamt. Enligt regeringens egna beräkningar i samband med sänkningen av krogmomsen skulle varje nytt jobb kosta staten 600 000 kronor, d.v.s. betydligt mer än vad det faktiskt kostar att anställa en servitör eller en kallskänka. Man måste alltså hela tiden fråga sig hur skattemedlen gör bäst nytta för samhället. Så även om Löfven håller vad han lovar och går företagen till mötes på en rad områden, är frågan om det uppväger den kritik han får för att han gör det dyrare att anställa för en del företagare?
Twitter
No comments yet.