Vad är syftet Björklund?

Få har väl missat att regeringen i helgen har meddelat att de kommer att införa ett ettårigt yrkesgymnasium.

Få har väl heller, under de senaste åren, missat att Björklund säger sig stå för en skola som fokuserar på kunskap. Men frågan som måste ställas är om det budskapet endast gäller eleverna som läser på de högskoleförberedande programmen?

Björklund verkar en gång för alla ha bestämt sig för att det är de teoretiska momenten som orsakar avhoppen från yrkesprogrammen.  Lösningen är därför helt sonika att de teoretiska momenten minimeras eller tas bort på yrkesutbildningarna. Att det inte finns en arbetsmarknad för dessa ungdomar verkar ha mindre betydelse.

Själv vill jag hävda  att det finns mer komplexa orsaker till avhoppen från gymnasieskolan. Men oavsett om man håller med Björklund om orsakerna till avhoppen eller inte,  löser inte regeringens politik för gymnasieskolan det egentliga problemet. 

Fokus borde istället vara på att förbättra grundskolan och öka de tidiga insatserna så att fler elever kan komma bättre förberedda till gymnasiet. Det behövs även satsningar på de gymnasiala yrkesutbildningarna så att kvalitén kan höjas och programmen kan bli mer attraktiva för unga. Regeringens reformer av yrkesutbildningarna har positiva inslag, bl.a. har den så viktiga kopplingen mellan utbildning och arbetsliv stärkts. Men vid det här laget  börjar det bli tröttsamt att höra ministern säga ”att alla behöver inte bli akademiker”, samtidigt som de  gymnasiala yrkesutbildningarna töms på teoretiska inslag. Alla behöver inte bli akademiker, men frågan som måste ställas är om det är regeringes uppgift att försvåra för dem med studieovan bakgrund att kunna välja utbildning i framtiden. Människor är inte statiska, så inte heller arbetsmarknaden.