Igår släppte SCB en temarapport om arbetstid utifrån den senaste AKU-statistiken. Rapporten går igenom Sveriges arbetstid i relation till övriga EU-länder plus Norge samt arbetstidens utveckling i Sverige över tid. I den internationella jämförelsen hamnar Sverige både i topp och i botten när det gäller genomsnittlig arbetad tid, beroende på hur man väljer att räkna.
Arbetsmarknaderna skiljer sig åt ganska mycket mellan de olika länderna, särskilt när det gäller hur sysselsättningen uppdelat på kön ser ut. För att få en bra jämförelse mellan den arbetade tiden i länderna har SCB valt att redovisa både den genomsnittliga arbetade tiden per person samt den genomsnittliga tiden per sysselsatt. Tittar man på den arbetade tiden per sysselsatt så hamnar Sverige och de övriga nordiska länderna väldigt långt under EU-snittet (ca 32 timmar per sysselsatt i Sverige), men sett till arbetad tid per person så hamnar vi genast över snittet (ca 21 timmar i Sverige), detta då vi har en relativt hög sysselsättning i de nordiska länderna bland både kvinnor och män. Den genomsnittliga arbetade tiden per sysselsatt i Sverige från 1987 till 2011 har legat relativt konstant men med en svagt ökande trend de senaste åren (SCB, AKU). Som en jämförelse kan sägas att EU15-länderna som helhet har en trend med en minskande genomsnittlig arbetstid enligt den europeiska forskningsstiftelsen Eurofound (Working Time in the EU, 2012).
Viktigt att komma ihåg är att det jag hittills skrivit om handlat om genomsnitt. Ett genomsnitt säger inte något om hur fördelningen ser ut mellan personer. I del två av rapporten gör dock SCB en nedbrytning och visar hur arbetstidens utveckling sett ut på ett antal punkter i Sverige sedan 1987 och framåt.
Det glädjande att se att fördelningen av den arbetade tiden verkar gå mot mer jämställdhet mellan kvinnor och män över tid. Balans i tid är en av de frågor som engagerar mig mest - att vi ska kunna få en bra balans mellan arbete, fritid, familj och andra åtaganden vi kan ha. Civilstånd och barn är två variabler som påverkar den genomsnittligt arbetade tiden, men det påverkar kvinnor och män olika. Kvinnor med små barn arbetar mindre än genomsnittet bland kvinnor medan män med barn arbetar mer än genomsnittet bland män. Det är då väldigt positivt att se att trenden är att vi går mot mer jämlika arbetstider hos småbarnsföräldrarna – hos de med barn under sju år ser vi att kvinnorna ökat sin arbetstid de senaste åren samtidigt som männen har minskat sin.
Rapporten från SCB i sin helhet, har du lite tid över så läs den!
Twitter
No comments yet.