Kvinnolönerna ikapp om 100 år

Det är positivt att lönegapet fortfarande kan anses vara en nyhet.  Det innebär att vi inte har gett upp och att vi inte accepterar lön som sätts utifrån kön istället för meriter.  Men det finns nästan alltid en fråga som sällan kommer med när vi pratar om lönerna och det är vikten av det obetalda arbetet som män inte tar större ansvar för.

Enligt flera undersökningar, däribland SCBs som mäter vad kvinnor och män lägger tid på, framkommer att män lägger minst tid på hushållsarbete. Även Unionens undersökning, Chefskap och föräldraskap, styrker dessa siffror. Och samma undersökning visar att betydligt färre manliga chefer än kvinnliga funderar på att hoppa av chefsrollen på grund av livspusslet.

Så om det ska ske någon sorts fördelning av resurserna på arbetsmarknaden till kvinnors fördel krävs att män/pappor får och tar chansen att vara föräldralediga och tar större ansvar för hushållet,  men också att fler arbetsgivare ändrar sin syn på vad män kan och vill och slutar straffa de män som vågar gå emot strömmen. Här måste ju också tilläggas att de flesta chefer är män (två tredjedelar) och därmed vilar den här frågan främst i mäns händer.

Den intressanta i nyheten är också bilden av hur komplex strukturella löneskillnaderna är. Den generella strukturen är att mäns insats oavsett utbildning värderas högre, sk värdediskriminering. Så den strukturella diskriminering som oftast pekas ut som ett problem mellan offentlig och privatsektor handlar egentligen om en struktur där kvinnor och mäns arbetet värderas olika oavsett var man befinner sig.

Om vi ska uppnå jämställda löner tidigare än om 100 år, behöver vi också sluta sätta männen som norm för alla undersökningar. Istället för att prata om hur mycket mindre kvinnor får behöver vi också lyfta fram hur mycket mer män får och vad denna resursförskjutning bidrar till. Vi måste också inse att livet inte kan delas upp i arbetsliv och privatliv och att de beslut som fattas runt köksbordet och styrs av politiker genom t ex förädlraförsäkringens struktur, har stor påverkan på hur lönerna ser ut.