Det är dags att höja taket i sjukförsäkringen

Idag den 10/4 släppte Kommunal rapporten Under höga tak ryms alla, skriven av Anna Hedborg som är namnkunnig i socialförsäkringssammanhang. Peter Hellberg, Unionens 1:a vice ordförande, deltog i den efterföljande paneldiskussionen tillsammans med Kommunals ordförande Annelie Nordström och Peter Larsson, samhällspolitisk chef för Sveriges Ingenjörer. 

 

Hedborg argumenterar för en höjning av taket inom sjukförsäkringen som skulle innebära att de med en årsinkomst upp till 10 inkomstbasbelopp få 80 % av sin lön i ersättning, på lönedelar mellan 10 och 20 inkomstbasbelopp ges en ersättning på 65 % och på lönedelar mellan 20 och 30 inkomstbasbelopp ges en ersättning på 32,5 %. Med 2011 års inkomstbasbelopp på 52 100 kr skulle det innebära en maximal ersättning på 34 700 kr/månad för dem med en inkomst på 10 inkomstbasbelopp och en ersättning på 77 000 kr/månad för dem med en inkomst på 30 inkomstbasbelopp från den allmänna försäkringen. Av Unionens yrkesverksamma medlemmar inom Industrin har ca 92 % en månadslön som ligger över denna nivå, och 2 % har en månadslön över 60 000 kr. En höjning av taket i den allmänna sjukförsäkringen enligt Hedborgs förslag skulle därför innebära att den allmänna sjukförsäkringen blev en reell inkomstförsäkring för Unionens medlemmar. Idag kan man som mest få en ersättning på 22 000 kr/månad från den allmänna sjukförsäkringen – eller 80 % av taket på 7,5 prisbasbelopp på 44 000 kr – innan skatt! Dessutom säkerställer övergången från prisbasbelopp till inkomstbasbelopp att ersättningen inom den allmänna sjukförsäkringen följer inkomstutvecklingen, som har gått mycket snabbare än prisutvecklingen de senaste två decennierna.

 Hedborg lyfter i rapporten fram att i dagens sjukförsäkring tas avgiften (premien) till försäkring ut på hela inkomsten medan ersättning endast ges på lön under taket. Det leder till två problem. Det första problemet är att avgiften på lönedelar över taket blir en skatt och inte en premie som ger rätt till ersättning i händelse av sjukdom. Men de avgifter arbetsgivare betalar in till försäkringen i form av arbetsgivaravgifter är premier till en försäkring som de anställda betalar genom att avstå löneutrymme. Det är inte en skatt som kan användas lite hursomhelst – något som oftast glöms bort i debatten. Inte minst av arbetsgivarna som gärna beskriver det som att det är de som finansierar socialförsäkringarna åt sina anställda genom att betala höga arbetsgivaravgifter (som i denna rapport på s. 8). Hedborg har tidigare i slutbetänkandet Mera försäkring och mera arbete argumenterat för att sjukförsäkringen borde göras fristående från statsbudgeten och bära sina egna kostnader för att slå vakt om sjukförsäkringens försäkringsmässighet och att avgifterna till försäkringen är en premie som de försäkrade betalar (SOU 2006:86).

 Det andra problemet är att det är politiskt instabilt att ta ut premier för den allmänna sjukförsäkringen på inkomster över taket. De som har en hög inkomst får nämligen betala dubbelt på inkomster över taket – både till den allmänna försäkringen och till avtalsförsäkringar och andra försäkringslösningar. Men det är inte troligt att höginkomsttagare vill fortsätta att betala till den allmänna sjukförsäkringen om de inte upplever att de får något inkomstskydd värt namnet. Och om den allmänna sjukförsäkringen förlorar sin legitimitet hos höginkomsttagare finns det en överhängande risk för att det allmänna sjukförsäkringssystemet urholkas. Det skulle främst drabba låginkomsttagare som oftare är sjukskrivna än höginkomsttagare och som därför har ett större behov av en väl fungerande sjukförsäkring.    

 Samtidigt har de flesta medlemmarna i förbunden inom TCO och SACO ett kompletterande försäkringsskydd genom kollektivavtalen. Exempelvis har de 82 % av Unionens yrkesverksamma medlemmar som täcks av kollektivavtal ytterligare försäkringsskydd i form av kollektivavtalad sjuklön och avtalsförsäkringar som ger rätt till sjukpension. Hedborgs förslag på höjda tak i den allmänna sjukförsäkringen ligger också i nivå med ersättningsnivåerna i avtalsförsäkringarna, vilket innebär att om Hedborgs förslag blir verklighet minskas utrymmet för avtalsförsäkringar. I den utsträckning avtalsförsäkringar är ett skäl att teckna kollektivavtal bland de anställda skulle detta kunna påverka hur många som vill teckna kollektivavtal. Men denna effekt skall nog inte överdrivas. Även med Hedborgs förslag finns det utrymme för kompletterande avtalsförsäkringar, exempelvis en försäkring som ger en ersättning på 10 % av lönen under taket. Dessutom ger kollektivavtal och fackligt medlemskap så mycket mer än ett kompletterande försäkringsskydd vid sjukdom.

Förhoppningsvis kommer Hedborgs rapport leda till en förnyad debatt kring socialförsäkringarnas funktion som en sammanhållande kraft i samhället, och till en debatt kring vilket samhälle vi vill ha – ett samhälle där alla har tillgång till ett försäkringsskydd värt namnet eller ett samhälle där vissa kan köpa sig trygghet och andra riskerar att tvingas gå från hus och hem även vid kortare perioder av sjukdom. I den paneldiskussion som ägde rum i samband med att Kommunal presenterade rapporten klargjorde Peter Hellberg Unionens inställning i frågan.

About Mikael Dubois

Utredare i socialförsäkringsfrågor med ett livligt intresse för de etiska överväganden som ligger till grund för dagens diskussion kring välfärdsstaten i allmänhet och socialförsäkringssystemet i synnerhet, och hur dessa överväganden förhåller sig till olika tankegångar inom politisk filosofi och teori och till de argument som har första fram under den svenska välfärdsstatens 127-åriga historia - om man nu utgår från Sven Adolf Hedins motion från 1884.
No comments yet.

Kommentera