Vad vet Stefan Fölster som ingen annan vet?

Rapporterna om läget i ekonomin och bedömningarna om framtiden duggar tätt just nu. Senast i raden är Riksbanken med en rapport om företagsintervjuer om framtiden. I måndags presenterade vi på Unionen vår prognos och i förra veckan kom bland annat Svenskt Näringsliv rapport. Ett viktigt inslag i presentationen av hur ekonomin går är att fråga företag, hushåll med flera. Ibland är det dock svårt att se hur denna information tas till vara.

När Riksbanken frågar företagen i september om framtiden jämförs utfallet mot tidigare enkäter och det är möjligt att se hur företagen i sina svar ser på förändringar i de marknader där de är aktiva. Riksbanken sammanfattar sin undersökning på följande sätt: ”Riksbankens företagsintervjuer i september 2011 visar att konjunkturläget är fortsatt bra men också att osäkerheten är stor om den framtida utvecklingen. Den senaste tidens oro i omvärlden märks ännu inte som en faktisk nedgång i företagens verksamhet men man håller en hög beredskap.”

I vår prognos redovisas i stort en liknande bild över konjunkturutvecklingen och vi bedömer en avsaktande tillväxt 2012. Mer än hälften av företagen i Riksbankens undersökning tror på en möjlighet att kunna öka sina priser både inom nuvarande kvartal, under nästa kvartal och inom tolv månader. Detta är högre siffror än både september 2010 och januari 2011 och påminner om utfallet från i maj i år. Höja sina priser gör företagen enbart om de ser en möjlighet att behålla marknadsandelar och samtidigt få ut lite bättre avkastning. I en fungerande marknadsekonomi prissätter sig företag inte utan vidare ur marknaden.

Även Svenskt Näringsliv har frågat sina medlemsföretag om utvecklingen. För alla efterfrågade variabler leder företagens svar till att det positiva dominerar. I rapporten står att läsa: ”Flera storföretag vittnar också om att de hittills inte sett någonting av en annalkande avmattning. Sysselsättningen fortsätter att öka i god takt och arbetslösheten sjunker”.

Från detta drar Svenskt Näringslivs ekonomer inte oväntat slutsatsen att allt brakar åt skogen. Export och import väntas minska i fasta priser. Investeringsutvecklingen stannar av. Det enda som Svenskt Näringsliv ser som ökar är den offentliga konsumtionen. Här ligger man i topp bland bedömarna. För staten skiljer man sig dramatiskt från finansdepartementet och för kommunerna ser man en mer positiv utveckling än Sveriges Kommuner och Landsting. Även hushållen ska öka sin konsumtion enligt Svenskt Näringsliv, men om importen sjunker, lageromslaget blir kraftigt negativt och exporten tvärnitar. Vad är det som konsumeras?

Svenskt Näringslivs chefsekonom Stefan Fölster pratar om att vi alla ska igenom sju svåra år innan det kan bli bättre. Men är det inte bättre att försöka tolka den information som finns tillgänglig och dra rimliga slutsatser från denna, än att ägna sig åt bibelstudier för att hitta bildspråk. Har Svenskt Näringslivs ekonomer helt kapitulerat när det gäller att framstå som seriösa?

Bloggat: LO-bloggen, Mitt i Steget, Utredarna, Löntagarbloggen, Martin Mobergs betraktelser, Camilla Wedin, Görans tankar och bagateller

Media: Dagens Industri , Dagens Nyheter, Dagens Nyheter, Veckans Affärer

Gösta Karlsson

Om Gösta Karlsson

Jag har en Pol. Mag. vid Göteborgs Universitet, med företagsekonomi, nationalekonomi och statistik som huvudämnen. Jag är särskilt intresserad av de etiska och moraliska tankegångar som ligger bakom olika utspel, rapporter och resonemang.

, , , , , , ,

Stefan Folster skriver:

Man tackar för denna inbjudan att avslöja några för Gösta Karlsson uppenbarligen väl dolda hemligheter som ligger bakom vår konjunkturbedömning:

1. Flera andra prognosmakare har vid sidan om sitt huvudscenario gjort betydligt dystrare sidoscenarier. Sedan skriver dem att riskerna ligger på nedsidan. De är således betydligt mer bekymrade än vad man kan tro om man enbart ser deras första prognossiffra.

2. En prognos skall vara framåtblickande. Unionen kan stapla hur många siffror som helst på varandra om hur det har gått för företagen tidigare i år, och extrapolera från det. Men alla som läser tidningar har uppmärksamhet att utsikterna framåt försämras för varje dag. Såväl orderingång som inköpschefsindex talar för en krympande ekonomi. Och ännu är skuldkrisen långt ifrån över.

3. Trots detta gör vi inte prognosen att ”allt barkar åt skogen”, som Gösta skriver, utan vi tror på tillväxt även nästa år, men mycket svag sådan. Det kan snabbt visa sig ha varit allt för optimistiskt. Våra prognoser från mars och juni beskylldes också för att vara för pessimistiska. Nu framstår dem som rena drömmen. Verkligheten hann snabbt ifatt dem.

Hör gärna av dig Gösta när du vill veta fler hemligheter,

Bästa hälsningar,

Stefan Fölster
Svenskt Näringsliv

Gosta Karlsson Gosta Karlsson skriver:

Hej Stefan och tack för ditt svar.

Det är spännande att höra att du har fler hemligheter att avslöja om Svenskt Näringslivs prognoser. Själv försöker vi redovisa så tydligt vi kan vad som ligger bakom våra bedömningar om ekonomins närmaste framtid och varifrån vi hämtar bedömningar som bakgrund, t ex IMF om utveckling för världshandel och tillväxt i världen.

Jag kan försäkra dig om att vi inte sitter och extrapolerar våra prognoser. Att vi redovisar en stor del statistik handlar om att ge läsaren en möjlighet att bättre förstå hur vi resonerar. Det är därför jag blir så förvånad över er rapport. Där finns massor av information nedbruten på regional nivå – men det är svårt att se hur denna information kommer in i er prognos.

Vi kan säkert ha olika uppfattningar om vad som bör menas med att det ”brakar åt skogen”, men med en tillväxt på 0,2 procent som ni har och med en rimlig bedömning att tillväxten inte är identisk varje kvartal, så förefaller sannolikheten stor att ni i er bedömning hamnar med negativ tillväxt under i varje fall två kvartal – något som brukar betecknas som recession. Det anser jag kan kallas att det ”brakar åt skogen”.

Bästa hälsningar
Gösta Karlsson
Unionen